Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny studie: Så kan kvinnliga professorer bli fler

Att ha en specifik enhet eller ansvarig person som arbetar med jämställdhet eller mångfald ger effekt på andelen kvinnliga professorer, visar en nordisk forskningsstudie.

23 mars, 2023
Linus Hellerstedt
Symboler för jämställdhet 50-50
Inom studien har forskarna kartlagt de olika jämställdhetsåtgärderna och tagit reda på i vilken utsträckning de har tillämpats på 37 nordiska lärosäten.

Utbildningar i mångfald och jämställdhet. Kommittéer, mångfaldskontor och mångfaldshandläggare. Det är några åtgärder som 37 universitet och högskolor i Sverige, Finland och Norge genomfört under de senaste 30 åren för att främja kvinnors karriärer inom akademin, och därmed öka andelen kvinnliga professorer, visar en nordisk forskningsstudie.

Forskarna har kartlagt de olika jämställdhetsåtgärderna och tagit reda på i vilken utsträckning de har tillämpats genom åren, genom att intervjua HR-personal och samla in policyer.

Jämförelse över tid
Detta jämfördes sedan med data om lärosätenas personal, för att ta reda på vilka insatser som påverkade andelen kvinnliga professorer över tid.
– Ett viktigt resultat är att man på senare tid har riktat in sig på att förändra organisationen, snarare än att man ska ändra på kvinnorna, säger Charlotte Sillander, projektledare för studien och forskare vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet.

Charlotte Sillander.

Bland det som lärosätena gör för att främja kvinnors karriärer finns bland annat åtgärder för organisatoriskt ansvar, till exempel kommittéer, jämställdhetsenheter eller rutiner för att följa upp klagomål. Ett annat exempel är utbildningar som medvetandegör mångfald, diskriminering eller trakasserier.

Organisatoriskt ansvar har effekt
De så kallade organisatoriska ansvarsåtgärderna hade störst effekt, mätt tre år efter att de genomförts, visar studien.

En enhet eller ansvarig person som arbetar med jämställdhets- eller mångfaldsfrågor samt att öronmärka positioner eller finansiering för kvinnor var de två viktigaste åtgärderna, visar studien.
– Om man tittar teoretiskt och på tidigare forskning så tänker man sig att organisatoriskt ansvar är viktigt. Det vill säga att någon i organisationen tar ansvar för att det händer något, säger Charlotte Silander.

Hon beskriver att det finns en pågående diskussion om nämnda mångfaldskontors vara eller icke vara på både svenska och norska lärosäten.
– Att dessa kontor faktiskt har betydelse är ett intressant resultat. Förmodligen har de betydelse eftersom de jobbar för att även få de andra åtgärderna att fungera.

Linus Hellerstedt

FAKTA. Nordiskt projekt om jämställdhet

I projektet, Jämställdhetsåtgärder vid nordiska lärosäten – vad fungerar?, har forskarna samlat in data och policyer kring jämställdhet och mångfald vid 37 nordiska universitet och högskolor under perioden 1995 till 2019.

 

Syftet är att kartlägga lärosätenas åtgärder kring jämställdhet och undersöka hur dessa påverkar könsbalansen bland personalen.

 

Förutom Charlotte Sillander, projektledare, deltar Liza Reisel, Institute for Social Reseach, Norge, Ida Drange, Oslo Metropolitan University i Norge och Maria Pietilä vid University of Eastern Finland i projektet. Projektet är finansierat av Norforsk.

 

Artikeln Advancing women’s representation in top academic positions – what works? finns att läsa här.

 

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv