Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Välj rätt plattform för att dela dina forskningsdata

Det finns olika plattformar att dela forskningsdata på. Vilken som är bäst för dig beror på ditt forskningsämne och vilken typ av data du har, säger Johan Fihn Marberg vid Svensk nationell dataservice, SND.

13 februari, 2023
Kajsa Skarsgård

Tyvärr planerar forskare ofta inte för att kunna dela sina data förrän sent i projektet och får då bråttom. Då kan det vara lockande att göra det på den plattform där det går snabbast att ladda upp sin data, men det finns skäl att tänka igenom valet av plats.

Detta berättar Johan Fihn Marberg, sektionschef för it vid SND som i samarbete med lärosätena har en nationell infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata.

Domänspecifika repositorier
Plattformar där forskningsdata lagras, kureras och sparas över tid för att tillgängliggöras kallas repositorier. Det finns generella repositorier med alla typer av forskningsdata och andra som är nischade mot specifika forskningsområden, så kallade domänspecifika repositorier. Ett sådant exempel är Icos vid Lunds universitet som är ett repositorium för mätdata för växthusgaser.

Johan Fihn Marberg

– Mitt råd är att först titta om det finns ett domänspecifikt repositorium för din data, för det är ofta där som forskare inom samma område letar efter relevanta data, säger Johan Fihn Marberg.

Olika alternativ
Om du i stället väljer ett generellt repositorium finns till exempel SND:s eget som kallas Doris, Zenodo som drivs av Cern i Schweiz med lagring i Schweiz och Ungern, och Figshare som drivs av ett engelskt företag.

De två senare är sådana där forskaren självdeponerar sin data och därför kan tillgängliggöra den samma dag. Fördelarna är att det går snabbt och enkelt att göra. Nackdelen är att de repositorierna, till skillnad från SND:s, inte gör någon kvalitetsgranskning av den data och metadata som laddas upp.

– SND har en lite mer komplicerad publiceringsprocess eftersom representanter för lärosätena granskar all data och metadata, men det gör också att forskare som sedan vill göra sekundäranalyser kan känna sig bekväma med att det finns tillräckligt med metadata för att kunna använda datafilerna, säger Johan Fihn Marberg.

En av få morötter
Ju bättre kvaliteten är på den data som delas, desto större chans är det att få den citerad – en av få morötter bland kravpiskorna för att dela data.
– Om man väljer SND:s repositorium kan vi förhoppningsvis också ge mer stöd till forskaren i processen än vad plattformarna för självdeponering kan ge.

Vad gäller repositorier utanför EU, är det inte säkert att de är GDPR-säkrade. SND samarbetar med de svenska lärosätena för lagring av skyddsvärda data, så att forskningshuvudmannen fortsatt förvarar och ansvarar för den sortens data, men metadatan är sökbar i SND:s katalog.

Förlag driver på öppen tillgång
Det är inte bara forsknings­finansiärer som driver på för öppen tillgång till forskningsdata, utan också förlagen som publicerar vetenskapliga artiklar. Vissa förlag kräver särskilt certifierade repositorier för data, och en sådan certifiering har SND för icke skyddsvärda data.
– Certifierade repositorier för skyddsvärda data är tyvärr väldigt få, så vid sådana krav får man ha en dialog med förlaget om vad en lämplig lösning är, säger Johan Fihn Marberg.

Eftersom den data som är skyddsvärd lagras av forskningshuvud­männen själva i Sverige behöver de certifieras individuellt, något som SND och lärosätena jobbar med tillsammans för att uppnå.

Kajsa Skarsgård

FAKTA. 3 tips för att dela dina data på bästa sätt

  1. Planera redan i datahanteringsplanen för var du ska publicera dina data.
  2. Ta stöd av din lokala forskningsstödsenhet i valet av repositorium.
  3. Tänk på att förlag kan ha särskilda krav på valet av repositorium.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023