Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

EU satsar på gemensamt system för högre utbildning

Satsningen på samarbete mellan de europeiska universiteten tar ett stort steg framåt. Nu lanserar EU-kommissionen tio projekt som ska ta fram idéer om hur EU i framtiden kan få ett gemensamt system för högre utbildning.

9 februari, 2023
Kristina Wallin
KTH, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Chalmers deltar i projekten som ska bland annat ska leda fram till EU-gemensamma kriterier för slutexamen.

Europauniversiteten var första steget mot större samarbete mellan universitet inom EU. Nu vill EU- kommissionen öka ambitionsnivån och göra det enklare och mer utbrett att alliera sig med lärosäten i andra länder.

Meningen är att det i slutänden ska finnas gemensamma kriterier för slutexamen och förbättrade lagliga grunder som gör det lättare att samarbeta. Universitet från alla EU-länder deltar, och bland dem finns fyra svenska: KTH, Stockholms universitet, Linköpings universitet samt Chalmers.

Det finns många skillnader mellan länderna som behöver en lösning för att samarbetet ska fungera. Det är allt från den ekonomiska biten, vad som ska ingå i en slutexamen för att den ska vara giltig i alla medlemsländer, till vilka regler som ska gälla för gemensam personal. Eftersom varje enskilt land har beslutsrätt över sitt utbildningssystem, är det betydligt svårare än det kanske verkar.

Skiljer sig åt mellan länder
KTH deltar som representant för sitt Europa-universitet ”Unite!” och i projektet ”ED-AFFICHE, European Degree label” ska ta fram ett förslag om hur gemensamma kriterier för innehållet i en utbildning som kan benämnas ”European Degree” ska kunna se ut i framtiden.

Karin Knutsson
Karin Knutsson.

– Bland annat måste vi komma fram till en gemensam betydelse för själva termen ”European degree”, vilket inte är helt enkelt. Vi behöver skilja på begreppen ”degree” och ”qualification”, då hanteringen av examensrätt skiljer sig åt inom Europa, förklarar Karin Knutsson som är chef för KTH:s grupp för internationella projekt.

– Vi kommer även att arbeta med programmen, så att utformningen av dem fungerar i varje EU-land. Det ska finnas ett europeiskt förhållningssätt i grunden. Samtidigt är det bra att vi är fyra svenska lärosäten som deltar i var sitt projekt, för vi behöver ett svenskt perspektiv som gör att detta fungerar på nationell nivå.

Gemensam personal
Tanken är att gemensamma program ska göra det lättare för både studenter och docenter att röra sig mellan olika lärosäten inom EU. För att samarbetet ska bli smidigt krävs däremot inte bara gemensamma program, det behövs en laglig grund att stå på också. Linköpings universitet deltar med projektet ”A European status för ECIU University”, som ska titta på hur samarbetet ska kunna utvecklas rent praktiskt.

Jan Axelsson
Jan Axelsson.

– Arbetet med Europauniversiteten har visat att det saknas en laglig och regelmässig grund för många frågor. Hur ska man hantera gemensam personal på central nivå till exempel? Kan man ha gemensam antagning av studenter, och hur ska den utformas i så fall? säger Jan Axelsson, som är universitetets ansvarige för deltagandet i projektet.

Dessutom kommer gruppen att titta på hur en gemensam infrastruktur, främst inom it, ska fungera.

– Lagarna är olika i olika länder när det gäller lagring av data, så utmaningen är att hitta sätt som fungerar inom alla länder. Inte enkelt, men vårt universitets motto är ”med mod att tänka fritt och göra nytt”, vilket känns som rätt för detta projekt. Det kommer att vara svårt, men vi ser möjligheterna och inte svårigheterna i detta, konstaterar han.

Målet: EU-gemensamma program
EU-kommissionens vision har sedan länge varit att alla EU:s universitet ska ha samma typ av examen, gemensamma program och ett stort samarbete sinsemellan. Detta kan vara steget som gör att vi närmar oss ett EU-system inom högre utbildning, men när kan detta bli verklighet i så fall?

– Vi får vara ödmjuka och inse att det kommer att ta tid. Kanske är detta på plats om 20 år, men förr eller senare kommer det att vara lika naturligt som Erasmus är i dag, säger Karin Knutsson.

Jan Axelsson håller med.
– Visst tar det tid, men detta är framtiden och det är dit vi vill komma, förklarar han.

Kristina Wallin

FAKTA. 90 LÄROSÄTEN DELTAR

90 lärosäten och 21 allianser från Europauniversiteten i alla EU-länder, plus Norge, Turkiet, Schweiz och Storbritannien deltar i tio olika projekt.

Den totala budgeten är på drygt 20 miljoner kronor (2 miljoner euro) inom ramen för Erasmus plus.

Projekten startas i vår och har ett år på sig för att ta fram förslag om gemensamma examenskriterier och laglig status för samarbeten.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023