När företaget OpenAI lanserade chatboten, ChatGPT, i december tog debatten fart på lärosätena.
I forum för högskolefrågor i sociala medier diskuteras hur lärare ska förhålla sig till studenter som använder en chatbot vid inlämningsuppgifter.
Används av studenter
Mikael Wiberg, professor i interaktionsdesign och informatik vid Chalmers respektive Umeå universitet, har tagit emot sådana inlämningsuppgifter.
– I och med att användning av den här sortens AI-verktyg är så pass ny har vi ingen formulerad praktik i hur man ska se på det. Det är ju inte plagiat i att den meningen att de är helt öppna med att de har använt verktyget, däremot gäller fortfarande att det behöver vara deras eget verk, säger han.
Det blir viktigt att beskriva metod och process, samt redovisa vad som är genererat av chatboten, påpekar Mikael Wiberg.
Inga disciplinärenden än
Disciplinnämnden vid Stockholms universitet har inte hanterat några ärenden om chatboten, enligt rektor Astrid Söderbergh Widding.
– I det fall ärenden skulle förekomma där det kan säkras att svaren kommer från en AI-bot skulle de behandlas som spökskrivningsärenden, säger hon.
Sådana ärenden har ännu inte heller nått disciplinnämnden vid Malmö universitet. Några är dock på ingång, säger nämndens ordförande Per Hillbur.
– Däremot kan vi konstatera att studenterna har tillgång till det här. Möjligheterna att detektera om de använder en chatbot är små vilket gör detta extra svårt för oss.
Hårfint avgörande
För att avgöra om studenten har fuskat måste användandet av AI sättas i relation till uppgiftens instruktion, menar Per Hillbur.
– Står det i instruktionen att man självständigt ska skapa en text har man vilselett genom att använda en chatbot.
I fall där studenten hänvisar till att ha använt en chatbot, blir det mer hårfint, menar han.
– Ett sådant fall skulle vara intressant att följa. Då har du inte mörkat din process. Däremot är det fritt fram för läraren att underkänna studenten för att inte ha följt instruktionerna, säger Per Hillbur.
Inte bara fusk
Men ChatGPT är inte enbart något som studenter kan använda för att fuska, påpekar flera av dem som Universitetsläraren har intervjuat.
Flera nämner att chatboten skulle kunna användas av lärare i undervisningen. Mikael Wiberg tar en programmeringskurs som exempel.
I stället för att studenterna tar hjälp av AI för att skriva ett antal rader kod, kan läraren göra det.
– Sedan låter man studenterna titta på hur syntaxen är uppbyggd och låter dem diskutera den. Det blir tidsbesparande för läraren att enkelt kunna ta fram nya exempel, säger han.
Samtidigt som debatten pågår ska Microsoft nu investera tio miljarder dollar i OpenAI. Bolaget har redan skjutit till tre miljarder sedan 2019.
