Hur förvaltar man försök som pågår över generationer?

På Rothamsteds forskningsinstitut i Storbritannien finns experiment som startade för 179 år sedan, och som pågår än i dag. Det handlar bland annat om odlingsförsök för att ta reda på hur man kan få högre skördar. Växtekologen Chloe MacLaren är forskare på institutet.
– Långtidsförsöken ger oss unika möjligheter att tydligt se vad som beror på våra olika behandlingar och vad som beror på andra variationer, till exempel regn och torka, från år till år. I långtidsförsöken kan vi också studera processer som kan ta lång tid, till exempel kolinlagring i marken, förklarar hon.

Data under decennier
Chloe MacLaren tycker att det är fantastiskt att ha data som är insamlade under många decennier tillbaka i tiden, men eftersom experimenten sattes upp för så länge sedan saknas vissa parametrar som är intressanta i dag, till exempel sådant som har med moderna odlingssystem och hållbarhet att göra.
– Därför startar vi nya långtids­experiment. Vi har ett nytt projekt som vi kallar det storskaliga rotationsexperimentet där vi studerar en större variation av grödor och minskad jordbearbetning jämfört med i de äldre experimenten, berättar hon.

När man startar ett försök som är tänkt att pågå i 20, 80 eller kanske 150 år, är det bra att ha i åtanke att människorna som ska använda experimenten i framtiden kanske inte alls ställer samma frågor som vi gör i dag. Om man har möjlighet kan det vara bra att lämna utrymme för nya framtida frågeställningar i designen av experimentet. Till exempel i form av större ytor för fältförsök eller fler insamlade prover och data.

Lätt för framtida kollegor
Det är också viktigt att samla data på ett sådant sätt att det blir lätt för framtida kollegor att förstå vad det är.
– Här på Rothamsted har vi ett arkiv med jord-, frö- och halmprover som samlats in sedan mitten av 1800-talet. I dag kan vi analysera de här proverna med nya tekniker som inte var uppfunna när proverna togs. Vi kan titta på genetiken och mikroberna. Man kan samtidigt undra vad forskarna kommer att ha för tekniker att analysera våra prover med om hundra år.

Chloe MacLaren tror inte att de som startade experimenten på 1800-talet planerade att de skulle pågå så länge.
– Jag tror att försöken var tänkta att vara ungefär tio år, men att man sedan tänkte att det var lika bra att fortsätta med dem, säger hon.

Det går att se spår av historiska händelser bland proverna i arkivet.
– Under de två världskrigen minskade tillgången på arbetskraft vilket ledde till större problem med ogräs. Under krigsåren verkar det också ha varit svårt att få tag på de vanliga behållarna att samla prover i. Man tog vad som fanns, det kan exempelvis stå ”torkade ägg” på en burk som återanvänts för jordprov.

Utmaning att finansiera
En utmaning för den som har långtidsförsök är att säkra en kontinuerlig finansiering. För de riktigt gamla försöken i Rothamsted har det dock varit relativt lätt att motivera finansieringen.
– Våra äldsta försök betraktas som nationalklenoder, men vi behöver ändå söka finansiering för dem vart femte år, säger Chloe MacLaren.