Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Akademianställda saknar stöd från arbetsgivaren efter hot och våld

Mer än 60 procent av de akademianställda som blivit utsatta för hot och våld på jobbet anser sig inte ha fått tillräckligt stöd från arbetsgivaren. Vid övriga myndigheter är motsvarande andel 31 procent, visar en undersökning från Fackförbundet ST.

8 december, 2022
Linus Hellerstedt
Bland de 2 573 akademianställda som svarat på enkäten anger 13 procent att hot och våld förekommer på arbetsplatsen.

Fackförbundet ST organiserar 9 111 anställda inom universitet- och högskolesektorn. En del av dem är forskande och undervisande personal.

Bland de 2 573 av dessa medlemmar som har svarat på en enkät om arbetsmiljö anger 13 procent att hot och våld förekommer på arbetsplatsen. De allra flesta uppger dock att de inte blivit utsatta personligen.

Otillräckligt stöd
Inom den grupp som har blivit utsatta för hot och våld, antingen från kollegor, chefer eller samhällsmedborgare, har man intervjuat 85 personer. Av dessa anger 63 procent att de inte fick tillräckligt stöd från arbetsgivaren efteråt.

Bland personalen vid övriga myndigheter sammantaget var motsvarande andel 31 procent.

Hot och våld har uppmärksammats under en längre tid på flera andra myndigheter än vad som är fallet inom högskolesektorn, menar Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST. Det kan vara en orsak till att statsanställda generellt upplever stödet från arbetsgivarna som bättre och att de har mer vana att hantera hot och våld, än vad anställda inom akademin gör.
– Man har inte en lika stor vana inom universitet och högskola kring att hantera hot och våld, säger hon.

Martina Saar. Foto: Fredrik Hjerling

Vill se gemensamt system
Fackförbundet ST efterlyser, enligt Martina Saar, ett myndighetsgemensamt system för att rapportera incidenter av hot och våld. Det skulle både synliggöra dessa och kunna användas för att ta reda på vilken typ av hot respektive våld som anställda inom staten får ta emot.
– Nästa steg är att man verkligen har riktlinjer för hur man kan förebygga hot och våld, och för hur man hanterar det i efterhand, säger hon.

I juli presenterade SULF, Nationella sekretariatet för genusforskning och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, en enkätundersökning kring hot och trakasserier som gjorts bland medlemmar i SULF. Den visar att fyra av tio universitetslärare och forskare har tagit emot hot eller utsatts för trakasserier.

En tredjedel av de forskare, doktorander och universitetslärare som svarade på undersökningen anger att de inte vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för hot eller trakasserier.
– Det finns brister i det förebyggande arbetet. En stor majoritet av de som svarade på vår undersökning säger att de inte vet om det finns någon handlingsplan, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.

Brister i arbetsmiljöarbetet
Resultatet från ST:s undersökning tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet på lärosätena brister, anser Karin Åmossa.

Inom akademin finns dessutom ett särskilt behov av att rikta information kring arbetsmiljölagstiftning och den svenska modellen mot den grupp anställda som kommer utomlands ifrån, påpekar hon.
– Vi ser att det finns ett behov av att få ut den här sortens information gentemot arbetstagare som inte kan svenska eller det svenska systemet.

Karin Åmossa.

Vad kan arbetsgivarna bli bättre på när det gäller stöd efter incidenter av hot och våld?
– Det enkla svaret är att de ska följa arbetsmiljölagen. De ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete, göra riskanalyser och ha rutiner för stöd till utsatta, säger Karin Åmossa.

I övrigt anger 34 procent av de 2 573 akademianställda som svarat på ST:s arbetsmiljöundersökning att de har förväntningar på sig att jobba när de är sjuka.

Kan inte koppla av
Nästan var femte högskoleanställd i ST:s enkätstudie, 19 procent, anger att de inte har kunnat koppla bort jobbet på grund av oro eller ångest under det senaste året.

Av dessa anger 46 procent att orsaken till oro och ångest är att de har för mycket att göra på jobbet.
– Det är för höga siffror, säger Karin Åmossa.

Av SULF:s tidigare undersökningar framgår att universitetslärare har jobbat en betydande del övertid under pandemin. Även om det var nödvändigt är problemet att man inte har fått ersättning för det, menar hon.
– Det har gått ut över hälsan men också över forskningstiden, då det är ganska vanligt att våra medlemmar får ta av sin forsknings- eller kompetensutvecklingstid för att hinna med undervisningen.

Undermålig psykosocial arbetsmiljö
I ST:s undersökning anger 20 procent av de svarande att den psykosociala arbetsmiljön är undermålig. Som största skäl till det uppger 39 procent ett för högt arbetstempo eller en för stor mängd arbetsuppgifter.
– I förlängningen, när man börjar lägga ihop sådana här siffror för att se hur det står till i vår sektor, kan man bli väldigt orolig för att folk ska lämna den av fel anledningar. Det går också ut över kvaliteten i undervisning och forskning, säger Karin Åmossa.

Fackförbundet ST:s utredare Martina Saar pekar på att fler inom högskolesektorn, jämfört med inom staten generellt, upplever att man måste vara tillgänglig efter arbetstid.
– Sammantaget visar de bitarna att man är stressad, har mycket att göra och känner att man inte kan vara sjuk.

Vad ska arbetsgivarna göra åt det, tycker du?
– Ta till sig siffrorna och ta dem på allvar. Att inkludera alla i arbetsmiljöarbete oavsett vilken anställningsform eller arbetsuppgifter hen har, och även om man är dedikerad till sin forskning måste man få tid till återhämtning, säger Martina Saar.

Linus Hellerstedt

FAKTA. Undersökning: Så har högskolans anställda det på jobbet

Siffrorna bygger enkätsvar från 2 573 anställda vid högskolor och universitet. Sammantaget har 16 752 anställda vid landets olika myndigheter svarat på enkäten.

 

– 20 procent anser inte att den psykosociala arbetsmiljön är bra. Som största skäl till det anger man ett för högt arbetstempo eller en för stor mängd arbetsuppgifter.

 

– 25 procent svarar att man aldrig jobbar övertid. 23 procent jobbar över några gånger i veckan.

 

Bland 1 280 personer som svarar att de jobbar över oftare än några gånger per månad, anger 63 procent att de inte hinner med det de ska på arbetstid. 34 procent anger att de har svårt att släppa sitt jobb och därför arbetar övertid.

 

När det gäller den fysiska arbetsmiljön anger 10 procent att den inte är tillräckligt bra. 43 procent svarar att det beror på för dålig ventilation. 34 procent anger att det är för kallt på arbetsplatsen. Å andra sidan uppger 23 procent att det är för varmt på arbetsplatsen.

 

– 27 procent anser att de tysta ytorna på arbetsplatsen är för få.

 

De 2 573 akademianställda fick också svara på frågor om hur man upplever skillnader i exempelvis löneutveckling, karriärutveckling och kompetensutveckling i relation till jämställdhet mellan könen:

 

20 procent anger att män och kvinnor inte har likvärdiga möjligheter när det kommer till löneutveckling på arbetsplatsen. Strax över 50 procent svarar att de upplever att det råder jämställdhet på den punkten.

 

– 17 procent anser inte att män och kvinnor har samma möjlighet till karriärutveckling. 62 procent svarar att möjligheterna till detta är jämställda mellan könen.

 

– 70 procent anser att män och kvinnor har samma möjligheter till kompetensutveckling. 9 procent svarar att de inte upplever den möjligheten som lika stor för män respektive för kvinnor på arbetsplatsen.

 

Källa: Fackförbundet ST

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023