Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Attackerna mot högre utbildning ökar i världen

Attacker mot akademiker har ökat kraftigt i stora delar av världen.
– Det går åt fel håll med demokratiseringen och åt fel håll med den akademiska friheten, säger Karolina Catoni, samordnare för Scholars at Risk i Sverige.

24 november, 2022
Per-Olof Eliasson

Rapporten Free to Think 2022 från Scholars at Risk dokumenterar 391 attacker mot högre utbildning i 65 länder och territorier, under perioden 1 september 2021 till 31 augusti 2022.

Karolina Catoni.

Free to Think har kommit varje år sedan 2014 och visar en oroande trend med allt fler angrepp mot akademiker.
– Det viktigaste är att om man lägger samman Free to Think med andra rapporter som exempelvis V-dems rapporter (se länkar till höger), är det tydligt att det går åt fel håll med demokratiseringen och åt fel håll med den akademiska friheten, säger Karolina Catoni vid GU, samordnare för SAR Sverige.

Ukrainakriget katastrofalt
De mest dramatiska bakslagen för akademisk frihet i världen är den stora skada som krig och konflikter orsakat.

Rysslands krig i Ukraina har fått katastrofala konsekvenser för högre utbildning och forskning i båda länderna. Invasionen av ryska väpnade styrkor i Ukraina drev otaliga forskare, lärare och studenter på flykt, både inom och utom landet. Samtidigt har beskjutning och luftangrepp orsakat stor skada på ukrainska lärosäten.

På andra sidan gränsen, i Ryssland, har många akademiker och studenter som motsatt sig kriget flytt landet, både för att undkomma förföljelse och för att slippa den akademiska isolering som blivit en följd av kriget.

Afghanistan, Myanmar, Etiopien
Ett annat land med oroande utveckling är Afghanistan där talibanernas maktövertagande medfört ett bakslag för kvinnliga studenter och akademiker. Talibankontrollerade universitet har gjort godtyckliga avskedanden även på etniska grunder samtidigt som talibanpolisen fängslat forskare som varit kritiska mot den nya regimen.

Ytterligare ett land där akademisk frihet är starkt hotad är Myanmar. I efterdyningarna av militärkuppen i februari 2021 har militären fortsatt att ockupera campus och arrestera och åtala studenter, lärare och forskare som motsatt sig kuppen.

I Etiopien tog rebellarmén Tigray People’s Liberation Front (TPLF) över och plundrade Wollo University. Det innebar katastrofala skador som förvärrades av regeringens drönarangrepp riktade mot de ockuperande TPLF-styrkorna.

Terrorattacker mot lärosäten
Men våldsamma attacker mot högre utbildning är inte begränsade till länder med väpnade konflikter. Runt om i världen angriper terroristgrupper lärosäten.

I Nigeria var det troligen medlemmar av Boko Haram som attackerade Nigerian Army University Bius Tukur Yusufu Buratai Institute for War and Peace och dödade minst två anställda och brände bilar och kontor på campus.

I Pakistan dödade en självmordsbombare tre kinesiska lärare från University of Karachis Confucius Institute, samt deras pakistanska chaufför.

Bombhot och auktoritära regimer
Hot om våld har också i många länder riktats mot högre utbildning, både mot institutioner och individer. Rapporten Free to Think 2022 nämner bland att Historically Black Colleges and Universities (HBCU) i USA ofta är utsatta för bombhot sedan början av 2022.

Till detta kommer att en lång rad auktoritära regimer förföljer och/eller arresterar enskilda akademiker eller studenter som på olika sätt är misshagliga för de styrande. Rapporten pekar bland andra ut länder som Kuwait, Sydkorea, Iran, Polen och Kina.

– Förtryck av studenter och akademiker kan vara på olika nivåer. I Turkiet riktas repression mot akademiker som anklagas för samröre med oppositionen. Samtidigt handlar mycket av de turkiska studenternas protester om deras egen situation, om de över huvud taget ska ha råd att studera. De här fredliga protesterna har slagits ner av polisen och så har det eskalerat, säger Karolina Catoni.

Något som inträffat efter att rapporten sammanställts är protesterna mot regimen i Iran som våldsamt har slagits ner, vilket Universitetsläraren skrivit om.
– Det är ju studenter som varit drivande i protesterna så repressionen har drabbat dem hårt.

Ökat behov av hjälp
Karolina Catoni understryker att de exempel som rapporten Free to Think tar upp inte är hela bilden utan det finns många fler som inte kommit till SAR:s kännedom.
– Vi kan också se att det finns ett ökat behov hos utsatta forskare som söker hjälp hos SAR. Där ser vi det faktiska och praktiska resultatet av angreppen mot akademiker.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023