Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Så tar lärosätena emot ukrainska forskare på flykt

Sedan krigsutbrottet i februari har ukrainska forskare tvingats fly utomlands för att kunna fortsätta sina jobb. Lärosäten i Sverige har tagit emot några av dem, under olika former och med olika typer av finansiering. Hur forskningen – i Sverige, Ukraina och internationellt – kommer att påverkas av kriget återstår att se.

9 november, 2022
Linus Hellerstedt
Illustration: Robert Hilmersson

Olena Shevtsova blir märkbart nedstämd och berörd när hon pratar om hur kriget bröt ut i hennes hemland. Hon nämner föräldrarna som inte vill lämna Ukraina, och som hon pratar med varje dag.

Lågmält – och lite motvilligt – går hon igenom sin flyktväg från Ukraina. Den gick via Irland, där en vän och kollega tog emot. Bara ett par dagar tidigare hade hon och hennes sexåriga dotter vaknat upp till ljudet av ryska luftangrepp i hemstaden Kiev. Det var ett måste att lämna Ukraina så fort som möjligt, bestämde hon sig för.

Möjlighet att fortsätta
Olena Shevtsova är forskare inom offentlig förvaltning och tar emot på sitt arbetsrum vid Södertörns högskola. Det delas med en kollega. Redan innan kriget hade hon deltagit i ett projekt på Södertörn, som expert från Ukrainian School of Governance i Kiev. Efter den inledande tiden i Irland hörde hon sig för om möjligheten att komma till Sverige för att fortsätta sin forskargärning.

Södertörn hade då redan dragit i gång ett projekt för att hjälpa forskare på flykt undan kriget. Sedan tidigare finansierade Östersjöstiftelsen en tjänst avsedd för riskutsatta forskare från Östersjöområdet. I och med kriget hade man utökat till sex platser. Olena ansökte och fick en av tjänsterna. Kontraktet löper på ett år i taget.

Olena Shevtsova

För det här är absolut en tillfällig lösning, säger hon bestämt. Även om hon är djupt tacksam för all hjälp och support som hon får från lärosätet och kollegor.
– Men när det är möjligt så vill jag återvända hem till mitt land, mitt liv och min familj i Ukraina. Och till mitt jobb!

Dottern går i ukrainsk skola via videolänk på förmiddagarna. Då jobbar Olena från lägenheten som hon hyr i närområdet kring Södertörn. På eftermiddagarna har hon lyckats få in sin dotter i svensk skola, och hon går på fritids en stund varje dag. Eftersom dottern talar flytande engelska är det inga större problem i skolan, förklarar Olena stolt.

Ett temporärt scenario
Men hon har ännu inte funderat på ett scenario där dottern enbart går i svensk skola. Det här är temporärt, och vi ska återvända till Ukraina, säger Olena igen.
I somras, när Olena Shevtsova började sin tjänst på Södertörn och det var sommarlov, spenderade mor och dotter arbetsdagarna på kontoret. Att kunna få vara i skolan och umgås med andra barn är viktigt, beskriver Olena Shevtsova.

Hon är en av fem forskare och doktorander som just nu befinner sig på Södertörns högskola, som en del av projektet för ukrainska forskare på flykt. Snart är de sex platserna fyllda, då ytterligare en nominering är på väg in, säger Andreas Åkerlund, rektorsråd för internationalisering.

Andreas Åkerlund

– Fristaden är prio ett men projektet är också framtidsinriktat. För Ukraina men också för Södertörns högskola, vi är ju en högskola med en profil mot Östersjöområdet och Östeuropa.

Man nomineras in i programmet av de forsknings­miljöer som finns på Södertörn.
– Till ganska många förfrågningar måste jag säga nej av den enkla anledningen att vi inte har vissa ämnen. Vi kan bara ta emot forskare som går att integrera i våra forskningsmiljöer, och vi är en väldigt humaniora- och samhällsvetenskapstung högskola. Vi har inte medicin och väldigt lite teknik och naturvetenskap, säger Andreas Åkerlund.

Stärker forskarmiljöer
Projektet gynnar även Södertörns högskola, menar Andreas Åkerlund, eftersom det handlar om aktiva forskare som kommer, välrenommerade men även unga forskare i början av sin karriär. Det stärker befintliga forskningsmiljöer. Förhoppningsvis kommer man dessutom att knyta goda kontakter med motsvarande miljöer i Ukraina, som säkerligen gynnar den forskning man bedriver på längre sikt, säger han.

Samtidigt framhäver Andreas Åkerlund att det – efter bara ett halvår – är för tidigt att säga vad som långsiktigt och mer exakt kommer att komma ut av att ukrainska forskare på flykt kan verka vid svenska lärosäten.
Raili Uibo, samordnare för projektet, påpekar att de forskare som redan är här funderar på hur de kan gå vidare med sina olika projekt och forskningsstudier. Och på hur kontakten med Södertörns forskningsmiljöer kan upprätthållas, även när kriget är över.

Raili Uibo

Det handlar också om återuppbyggnaden av Ukraina, framhåller hon.
– Det här är ett flexibelt projekt och forskarna kan fortsätta att undervisa på distans vid ukrainska lärosäten, vilket några av dem också gör. De bedriver sin forskning vid Södertörn, vilket kommer oss till nytta. Men de kan samtidigt bidra i sitt hemland, säger hon.

Nyckelpersoner för återuppbyggnad
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, återupprättade en sedan tidigare insomnad arbetsgrupp för flyktingfrågor strax efter krigsutbrottet i Ukraina. I den sitter ledamoten Karolina Catoni, internationell handläggare vid Göteborgs universitet samt nationell samordnare för Scholars at risk.

Karolina Catoni

Även hon betonar fristaden för ukrainska forskare som viktigast att fokusera på i nuläget.
– Lärosätenas förutsättningar att ta emot riskutsatta forskare utgör enbart en kortsiktig lösning. Ytterst handlar det om att erbjuda skydd. Samtidigt är forskare nyckelpersoner på sikt. När kriget väl är över, säger Karolina Catoni.
– Många av de här forskarna kommer med all sannolikhet att ha viktiga roller i återuppbyggnaden av Ukraina.

Karolina Catoni lyfter också fram behovet av att skapa placeringar på distans, för forskare som fortfarande är kvar i Ukraina. Här handlar det om att inkludera dem med hjälp av till exempel digitala resurser, vilket ännu inte görs i Sverige i större skala, menar hon.

SUHF:s arbetsgrupp ska samordna lärosätenas olika insatser och ta reda på vad som behövs för att de ska kunna hantera flyktingsituationen så effektivt som möjligt, säger gruppens ordförande Cecilia Christersson, som också är vicerektor vid Malmö universitet.

Cecilia Christersson

Gruppen startades i februari 2016 i samband med inbördeskriget i Syrien.
– Även om vi har mycket att relatera till från tidigare flyktingsituationer, så finns det en hel del olikheter. EU:s snabba agerande med beslut om massflyktsdirektivet underlättar förutsättningarna för flyktingar från Ukraina. Hittills har vi inte sett några stora tillströmningar av personer från Ukraina till Sverige, säger Cecilia Christersson.
– Beredskapen för att ta emot forskare på flykt i Sverige är större nu, förtydligar hon.

Sverige var första tanken
Det duggregnar utanför Södertörns högskola när Iryna Pinich, docent i engelska vid universitetet i Kiev, tar emot utanför ingången till en av byggnaderna. En knapp vecka efter det att Ryssland anföll Ukraina anlände hon till Sverige. Hennes syster bor här sedan ett par år tillbaka, så Sverige var den första tanken som dök upp när hon bestämde sig för att fly landet.

Väl på plats började Iryna Pinich söka sig fram bland olika forskartjänster vid andra lärosäten, bland annat vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. När en annons för programmet vid Södertörns högskola dök upp i webb­läsaren, skrev hon ett mejl och fick svar nästan omgående.

Iryna Pinich

– Ett sammanträffande helt enkelt. Det känns faktiskt som om hela mitt liv från det att kriget bröt ut är en kedja av små sammanträffanden. Allt känns lite tillfälligt och på chans, säger Iryna Pinich.

Nu har hon jobbat in sig på Södertörn, och har ett kontrakt som sträcker sig max två år framåt i tiden.
– Jag vill absolut lyfta fram min stora tacksamhet gentemot personer i programmet och mina nya kollegor på institutionen. Aldrig hade jag kunnat drömma om att få befinna mig i en så här gynnsam akademisk miljö, trots den svåra situationen.

Iryna Pinich beskriver sitt nuvarande jobb som ”mitt emellan” det hon gjorde i Kiev och något nytt. Som gästforskare vid Södertörn presenterar hon sin forskning, gör den offentlig och besöker seminarier för att bekanta sig med akademin i Sverige. Samtidigt är hon delaktig i verksamheten vid universitetet i Kiev, och undervisar där på distans.

Forskar om kärlek
Hennes forskning handlar – passande nog med tanke på kriget säger hon – om begreppet kärlek. Romantisk kärlek, kärlek till en gud eller kärlek till föräldrar.
– Forskningen tenderar att hantera dessa som olika typer av kärlek, men jag vill försöka ta ett grepp kring vad kärlek egentligen är. Också passande var att min tidigare forskning handlade om ilska, men jag kände väl kanske någonstans att det behövs mer kärlek i det moderna samhället. Så jag bytte inriktning, säger Iryna Pinich med ett återhållsamt leende.

Hon vill definitivt återvända hem till Ukraina när kriget är över.
– Ju tidigare desto bättre. Jag är mycket tacksam över att få vara här. Att få utvecklas, lära mig om Sveriges akademi och dra nytta av kontakter och få kunskap för att kunna vara redo att implementera det när jag kommer hem till Ukraina igen.

När kriget bröt ut pausades initialt verksamheten vid universitetet i Kiev, berättar Iryna Pinich. När hon höll sin första föreläsning från Sverige efter det att man startat upp igen, var känslorna starka i rummet.
– Trots att det var ett online-rum med studenter, gick det ändå att riktigt känna hur vi behövde vara där med varandra. Jag kände att jag behövs där, mina ord behövs. Allt kommer att bli bra.

I takt med att de ryska trupperna dragit sig tillbaka från Kievområdet har Iryna Pinich funderat på att återvända, men för tillfället vill hon avvakta och slutföra sina engagemang i Sverige.
– Det är så svårt, milt sagt, att prata med familj och vänner i Kiev och jag längtar efter dem. Men när kriget bröt ut fick jag en väldigt stark känsla av att jag måste ta min dotter därifrån, och så känns det fortfarande.

Dottern fyllde 18 år i somras, och studerar kemi online vid universitetet i Kiev. Det hade hon börjat med redan när kriget kom. De bor tillsammans i en andrahandslägenhet utanför Stockholm.

Kan bredda akademin
Paradoxalt nog för Ukrainas del – säger Iryna Pinich – kommer kriget sannolikt att påverka forskningen positivt på sikt. Att så många ukrainska forskare spenderar tid och arbetar utomlands bygger erfarenheter, och möjligheter till att bygga nya nätverk. Det kommer att ha påverkan på utvecklingen och bredda akademin längre fram.
– Förhoppningsvis! Det är min gissning, jag tycker redan att jag upplever det under den korta tiden som jag har varit här.

En mer negativ effekt är självklart risken för brain drain i Ukraina. Men det behöver inte nödvändigtvis bli så negativt som det låter, resonerar hon. Även om några av de ukrainska forskare som nu befinner sig på flykt hittar ett sammanhang eller en forskartjänst som gör att de vill stanna kvar utomlands när kriget är över, kommer de förmodligen att bidra till återuppbyggnaden av sitt hemland på olika sätt ändå.
– Risken för brain drain finns alltid när det handlar om internationella projekt. I fallet Ukraina är dock alternativet värre, eftersom det är att den här forskningen i stället inte skulle bli gjord alls, säger rektorsrådet för internationalisering, Andreas Åkerlund.

Projektet vid Södertörns högskola är egentligen inte begränsat till ukrainska forskare, utan kan potentiellt också ge plats åt till exempel riskutsatta ryska eller belarusiska forskare. Men eftersom dessa inte lyder under massflyktsdirektivet har man inte tagit emot någon rysk forskare ännu.
Andreas Åkerlund, resonerar kring att den tidigare regeringens påbud om att inte samarbeta med ryska statliga institutioner, inte nödvändigtvis omfattar enskilda ryska forskare. Södertörns högskola kan inte hindra folk från att samarbeta med ryska forskare rent individuellt, men man har som lärosäte inga samarbeten med statliga ryska institutioner.

Illustration: Robert Hilmersson

Risk för brain drain i Ryssland
Samtidigt som en hel del av Ukrainas forskare flytt utomlands för att jobba sedan krigsutbrottet, fullbokades också flyg- och tågavgångar ut ur Ryssland när landets president Vladimir Putin utlyste mobilisering efter sju månader av krig. Så risken för brain drain i Ryssland blir alltmer överhängande, menar flera av de forskare som Universitetsläraren talat med.
Joakim Ekman, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola, beskriver att Ryssland egentligen hade en pågående brain drain redan innan krigsutbrottet.

Joakim Ekman

De senaste åren har Ryssland blivit mer auktoritärt samtidigt som pressfrihet och akademisk frihet har minskat, resonerar han.
– Sedan kom kriget och nu har det till och med börjat handla om mobilisering. Det är så klart svårt att helt säkert veta men när jag lyssnar runt känner jag att många bara vill bort från Ryssland, säger Joakim Ekman.

På sikt kommer kriget i Ukraina att påverka forskningen negativt, både i Ukraina och Sverige. Men framför allt får det negativa effekter för forskningen om Ryssland, menar han. Särskilt om kriget drar ut på tiden.

Kunskapslucka på sikt
När band och nätverk är klippta, som i nuläget, är det inte bra, påpekar Joakim Ekman. Att göra fältarbete i Ryssland är uteslutet och det är svårt för vissa forskargrupper där Ryssland tidigare ingått, som till exempel polarforskare, att få fatt i några mätvärden över huvud taget.
– Det blir någon form av kunskapslucka på sikt. Beroende på vad man som forskare gör exakt, så har kriget redan nu lett till ett bortfall, säger han.

Ordföranden för SUHF:s grupp för flyktingfrågor, Cecilia Christersson, varnar för att Ukrainakrigets konsekvenser för forskningen kan bli mycket stora. I förlängningen kan den akademiska friheten påverkas, och avbrutna kontakter med såväl ryska som ukrainska forskare kan komma att inverka på sikt.
– Ett lands hela innovationskraft och infrastruktur påverkas. Att hålla kvar lärandet i samhället är avhängigt av universiteten och akademins funktion i ett land, och vi kan redan nu se konsekvenser av att forskare får avbryta det de håller på med. Och om man tvingas lämna sin forskning vind för våg kan det vara svårt att återuppta den igen, säger Cecilia Christersson.

Forskar om reformer
I en hörsal vid Södertörns högskola sitter ett tiotal personer utspridda över bänkraderna, och en något mindre publik än så följer också Olena Shevtsovas forskningsseminarium via videolänk. Det handlar om reformer i Ukraina samt genomförande av internationella avtal, som till exempel landets associeringsavtal med EU.

Ungefär samtidigt som Olena Shevtsova inleder seminariet med att skicka varma hälsningar till sitt folk och sitt land, kommer en pushnotis i Universitetslärarens reporters mobiltelefon med nyheten om att Vladimir Putin påbörjar mobilisering.

Olena Shevtsova presenterar en så kallad partnerskapsmodell för intressenter som hon har utvecklat, och diskuterar hur modellen med fördel kan användas i transnationellt samarbete och vid implementering av reformer. Hon gör det med tydlig röst, under tiden som nyhetsbyråernas rapporter om hur Ryssland väntas plocka in 300 000 reservister för att strida i Ukraina rullar förbi.

Svensk akademi hjälper
ukrainska forskare på flykt

Forskningsfinansiären KK-stiftelsen har utlyst 50 miljoner kronor till lärosätenas mottagande av ukrainska forskare på flykt. Hittills har 16 ansökningar beviljats och 36 miljoner kronor betalats ut, till bland annat Karlstads universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och Malmö universitet. KK-stiftelsen finansierar anställningar i upp till två år och står för 90 procent av kostnaden. Yvonne Fors är programansvarig på KK-stiftelsen:
– Vad detta leder till på längre sikt kan vara svårt att förutsäga, men forskning och högre utbildning är viktigt och måste kunna få fortsätta oavsett om det är krig. Om någon kan få en fristad för att kunna forska, och sedan också kan åka tillbaka så har vi alla vunnit på det, säger hon.

Yvonne Fors

Svenska högskolor och universitet kan också söka medel för att ta emot ukrainska forskare från All European Academies, ALLEA. Ansökningarna är uppdelade i två omgångar varav den andra ännu inte har startat.
Svenska institutet, SI, har avslutat en utlysning där lärosäten kunde söka maximalt en miljon kronor för att bidra till att upprätthålla ukrainska forskarnätverk under en period av som mest 18 månader. SI har också haft en motsvarande utlysning där lärosäten har kunnat söka bidrag för projekt avsedda för akademin inom Ukraina.

Andra stödinsatser i urval:

  • Enskilda ukrainska forskare med doktorsexamen kan söka 20 stipendier för fem månaders vistelse vid Uppsala universitet.
  • KTH, Karlstads universitet och Mittuniversitetet erbjuder ukrainska forskare att kontakta lärosätena direkt för möjligheten att gästforska.
  • Swedish Foundation for Strategic Research, SSF, har avsatt 30 miljoner kronor som enskilda forskare med ukrainskt medborgarskap som anlänt till Sverige under 2022 kan söka.
  • Kungliga Vetenskapsakademien, Wennergren­stiftelserna, Mistra samt Wallenbergstiftelserna har samtliga finansierat utlysningar för stipendier till ukrainska gästforskare.
Linus Hellerstedt

FAKTA. Krig, massflyktsdirektiv och associeringsavtal

  • Kriget. I februari 2014 annekterade Ryssland Krimhalvön, och senare också delar av regionen Donbass i östra Ukraina. Den 24 februari i år inledde Ryssland en invasion av Ukraina, genom att attackera Charkiv, landets näst största stad. Dagen därpå nådde ryska trupper utkanterna av huvudstaden Kiev.
  • Centre for Baltic and East European Studies, CBEES, är ett vetenskapligt centrum vid Södertörns högskola bildat 2005. Uppdraget är att främja forskning som berör Östeuropa och Östersjöområdet.
  • Scholars at risk är ett internationellt nätverk som stödjer forskare och arbetar för akademisk frihet. Det består av över 530 lärosäten i fler än 40 länder.
  • Massflyktsdirektivet är ett europeiskt direktiv som reglerar gemensam asylpolitik för EU-länderna. Det innehåller bestämmelser om tillfälligt skydd och ska användas vid en stor tillströmning av asylsökande. Direktivet infördes 2001 men aktiverades för första gången under kriget i Ukraina.
  • Associeringsavtalet mellan EU och Ukraina skrevs på 2017 och innebär att parterna ska stärka politiska och ekonomiska samarbeten. Ukraina ansökte om medlemskap i EU några dagar efter krigsutbrottet. I juni bekräftades man som EU-kandidatland.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023