Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Öppen vetenskap handlar inte bara om publikationer”

Under paraplybegreppet öppen vetenskap pågår ett arbete av många aktörer för att gå över till omedelbar öppen tillgång för publikationer och forskningsdata.

9 november, 2022
Per-Olof Eliasson

En lång rad myndigheter och organisationer jobbar åt samma håll, Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet, en rad forskningsfinansiärer, universitet och högskolor och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Arbetet går framåt men en hel del återstår.

Lissa Nordin

– Hela diskussionen om öppen publicering har höjts till att tala om helheten av öppen vetenskap, det handlar inte bara om publikationer, det handlar om att dela data, om att samverka med det omgivande samhället. Men det handlar också om hur man bedömer och värderar forskning, att uppvärdera att forskaren ser till att artiklar är tillgängliga, att data kan delas – vilket ju var ett absolut måste under covid, säger Lissa Nordin, analytiker på forskningsrådet Formas.

Öppen publicering
Plan S är den mest omtalade delen av rörelsen mot öppen vetenskap. Den innebär att ett antal forskningsfinansiärer, i Sverige och internationellt, kräver att forskning som de finansierar omedelbart ska publiceras öppet.

Stötestenen i det här arbetet för öppen vetenskap är meriteringssystemet.
– Meriteringsstrukturen bygger på att det räknas var du publicerar dig, inte vad du publicerar. Hela överenskommelsen kring Plan S bygger på att se till att uppvärdera att man har publicerat omedelbart öppet, säger Lissa Nordin.

Hon menar att en enskild forskningsfinansiär inte kan lösa den frågan.
– Vi måste samverka med hur tjänstetillsättningar går till på universitet och högskolor och att man där uppvärderar att undervisa, handleda, samverka, säger Lissa Nordin.

Anna Lundén

Ska samordna
Kungliga biblioteket, KB, har i uppdrag att samordna, följa upp och främja sam­verkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.
– Statistiskt sett ökar andelen omedelbar öppen tillgång stadigt, men vi är inte i mål. Under 2021 publicerades 67 procent av alla svenska sakkunniggranskade artiklar omedelbart öppet tillgängligt, vilket är en ökning med 10 procent från 2020 till 2021, säger Anna Lundén, t.f. avdelningschef för bibliotekssamverkan och forskningsstöd på KB.

En av de pådrivande faktorerna är en tydlig målbild från regeringen.
– De största svårigheterna är att nå ut till alla forskare, det handlar om en kulturförändring, att finansiärer och lärosäten skapar incitament och förändrar merit- och utvärderingssystemet så det inte motverkar öppen tillgång, säger Anna Lundén.

Sofie Björling

Ställer krav
Enligt den forskningspolitiska propositionen 2020 ska öppen tillgång till forskningsdata vara fullt genomförd 2026 och Vetenskapsrådet, VR, har i uppdrag att samordna det arbetet.
– Som forskningsfinansiär driver vi på genom att ställa krav på forskarna som beviljas bidrag från oss, att de ska ta fram en datahanteringsplan och publicera forskningsresultat så de blir öppet tillgängliga. Men vi kan också jobba med hur vi bedömer forskning och forskares meriter, säger Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningens infrastruktur vid VR.

Hon menar att arbetet med öppen tillgång till forskningsdata är på god väg.
– Om vi kraftsamlar tror jag det är realistiskt att genomföra det till 2026 men det är inte enkelt.

Som ett led i att driva på övergången till helt öppen publicering har lärosäten och andra organisationer, via Bibsam, slutit så kallade transformativa avtal med de vetenskapliga förlagen.

Lukrativa avtal
Det betyder att svenska lärosäten betalar både för att forskarna ska kunna publicera sig och för att artiklarna ska kunna läsas fritt. Det är dyra avtal som är lukrativa för förlagen.
– De transformativa avtalen är under diskussion. Poängen med de avtalen är att de skulle vara just transformativa. Tyvärr verkar det vara svårt att få till den omställningen, säger Lissa Nordin på Formas.

Hela processen mot öppen vetenskap är beroende av internationellt samarbete.

Lissa Nordin påpekar att situationen har blivit lite annorlunda genom att också USA nu kräver omedelbar öppen publicering.
– De har satt ett stoppdatum för att uppnå detta till 2026 och Plan S säger att vi inte ska stödja transformativa avtal efter 2024. Frågan är öppen om vi också ska förlänga stoppdatumet för transformativa avtal till 2026.

Hon lägger till:
– Utvecklingen mot öppen vetenskap har fått momentum, den rör sig framåt.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023