Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, står som ordförande för nätverkets värdkonstellation, som tillkommit på uppdrag av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
– Det handlar om att hjälpa varandra att jobba fram liknade riktlinjer, och sedan att alla ska tycka att de riktlinjerna är så pass bra att man följer dem, säger Johanna Sennmark, miljöchef vid SLU och ordförande för klimatnätverket.
Ingen tidsram
Någon tidsram för när de gemensamma riktlinjerna kan finnas på pränt går inte att säga, eftersom nätverket är i en uppstartsfas, menar hon.
– Men jag hoppas de finns på plats inom ett år eller så. Annars vore jag besviken, och jag tror också att våra finansiärer vill se resultat. Tanken är inte att det här bara ska vara ett nätverk för att dela goda exempel med varandra.
Klimatnätverket innefattar samtliga landets lärosäten. Förutom SLU består den så kallade värdkonstellationen också av KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet samt Sveriges förenade studentkårer.
Arbetet finansieras med en och en halv miljon kronor per år i fyra år av forskningsfinansiärerna Formas och Vinnova. Värdkonstellationens organisationer står sedan tillsammans för lika mycket till under motsvarande tidsperiod.
– Vi kan komma en god väg på det, men det som behövs är att jobba fokuserat med klimatet. Att ställa om en hel sektor är inte helt lätt, säger Johanna Sennmark.
Jobbar forskningsbaserat
Inom nätverket har 13 nyckelområden identifierats som lärosätena ska jobba särskilt med för att minska sin klimatpåverkan. Resor, energianvändning, avfallshantering, utbildning och forskning är några exempel.
Tanken är att riktlinjerna kring dessa ska sättas upp på ett forskningsbaserat sätt.
– Dels ska vi fungera stöttande och se till att vi har rätt forskning inom de här olika områdena när det gäller klimatet. Men det skulle också kunna handla om forskningsfinansiärerna, och hur de kan tänka inom klimatområdet, säger Johanna Sennmark.
