Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Så kan hybridarbetet fungera bra för fler

Arbetsgrupper och individer har olika behov. Därför bestäms formerna för hybridarbete bäst tillsammans och bör utvärderas allt eftersom, enligt Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap.

16 september, 2022
Kajsa Skarsgård

Kristina Palm ursäktar sig – hon kan behöva göra ett avbrott i telefonintervjun för Universitetsläraren för att ta emot ett bud. Hon jobbar från hemmet i Stockholm, men vid Karlstads universitet, och drar nytta av fördelen att kunna sköta hemmasysslor i pauserna. Till Karlstad åker hon utifrån verksamhetens behov.

Positivt för arbetsmiljön
Möjligheten att till stor del kunna bestämma själv var man vill arbeta är, enligt forskningen, positivt för den upplevda arbetsmiljön och hälsan.
– Det finns också resultat som visar på att flexibiliteten och det minskade resandet är positivt, säger Kristina Palm.

Till nackdelarna hör att arbetet kan bli gränslöst och vissa personer har svårare än andra att skapa struktur och koncentration när arbetet sker utanför kontoret. Chefer kan också ha svårare att göra sitt jobb när de fysiska mötena med medarbetarna är färre.

Kristina Palm poängterar att hybridarbete, i betydelsen att ha möjlighet att både jobba på den gemensamma arbetsplatsen och på andra platser, har utövats av forskare och universitetslärare långt innan pandemin. Arbetet på distans har däremot även blivit vanligare i denna grupp och formerna har delvis förändrats.
– Det har blivit mer naturligt att ses digitalt på möten. Tidigare kunde man ofta inte vara med på möten när man arbetade på distans, vilket skapade mer social och professionell isolering.

Digitalt kan inte ersätta
Samtidigt har de digitala arbetssätten inte helt kunnat ersätta de mer spontana samtalen.
– Man kan inte ens veta vad det är man missar för man vet inte vad som skulle kunna uppstå i de samtalen. Men man kan tänka sig att organisationen löper större risk för kunskapsstagnation utan dem, säger Kristina Palm.

Även om allt fler uttrycker en vilja att få jobba på valfri plats tycker hon att arbetet först och främst bör organiseras utifrån organisationens syfte och mål. Riskanalyser för olika upplägg av hybridarbete bör göras, och den väg väljas som skapar en god arbetsmiljö och gör många nöjda.
– Som chef måste man vara medveten om att önskemålen kan variera och att man då själv måste sätta ner foten utifrån vad man tycker är viktigt.

Träffas varannan vecka
Själv skulle Kristina Palm gärna alltid ha distansarbetet som utgångspunkt, men finner sig med självklarhet i överenskommelser om fysisk närvaro. Utöver tjänsten vid Karlstads universitet ingår hon i en forskargrupp vid Karolinska institutet och i den har de kommit överens om att träffas på arbetsplatsen för möte varannan vecka. Det fungerar bra just nu för det arbetet.
– Frågan måste vara levande i alla organisationer. Man får testa olika upplägg och utvärdera vad man vinner och förlorar.

Vissa arbetsplatser har bestämda dagar då medarbetarna ska jobba på plats. Total flexibilitet kan göra att arbetsplatsen upplevs som tom och anledningarna att åka dit blir ännu färre.
– Jag har själv åkt till Karlstad och tänkt att det ska bli kul att träffa massa folk, men att det sedan inte varit många på plats. Då får jag anstränga mig mer själv och boka in möten och luncher för att få det sociala.

Kajsa Skarsgård

FAKTA. 4 tips för ett lyckat hybridarbete

  1. Se till uppgiften och hela arbetsgruppens bästa när ni bestämmer var och när ni ska jobba.
  2. Glöm inte att distansarbete kräver ökat självledarskap.
  3. Strukturera arbetsdagar på distans på samma sätt som på kontoret.
  4. Ta initiativ till fler fysiska möten om du behöver dem.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023