Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Forskarna imponeras av vad reptilhjärnan klarar

I Ystad djurpark studerar forskare från Lunds universitet beteendet hos sex alligatorer, för att lära sig mer om dinosaurietiden. De har överraskats av hur mycket alligatorerna klarar av.

16 september, 2022
Anders Jinneklint
Martin Sörbo
”Du måste vara medveten om att en alligator kan döda dig på en sekund. Men de gör inget irrationellt och är inte farliga så länge man inte gör något dumt”, säger forskaren Stephan Reber (i mitten) som studerar reptilerna tillsammans med kollegorna Thibault Boehly och Simon Greneus. Alligatorn Sigi värmer sig under en värmelampa.

Guuudrun! Gudrun, come here! Good girl!
Forskaren Stephan Reber ropar med lockande röst och knackar lätt i golvet med trästaven som han håller i handen. Upp ur vattnet framför honom tittar en stor alligatorhona, först försiktigt men snart kravlar Gudrun upp på konstgräset och tar några vaggande steg framåt. Med hjälp av en lång tång fiskar Stephan Reber upp en död mus ur en plastlåda.

Alligatorn lägger huvudet på sned, öppnar de väldiga käkarna och slukar musen, vänder tillbaka och glider ner i bassängen igen.

En av sex alligatorer
Gudrun är en av sex mississippialligatorer som sedan i juli 2021 bor i Ystad djurpark, där de inte bara beskådas av parkens besökare utan även av en forskargrupp från Lunds universitet som studerar deras beteende. De observerar och filmar djuren, bland annat när de äter, och följer deras blickar för att lära sig mer om kognition, alltså hur hjärnan uppfattar, tar in och bearbetar information.

Syftet med forskningen är att studera den kognitiva evolutionen, från dinosauriernas tid genom att studera några av de fåglar och reptiler som finns i dag. Forskningsledaren Mathias Osvath berättar:

Mathias Osvath

– Vi vet att fåglar är dinosaurier och att krokodildjur är fåglarnas närmsta släktingar. Hjärnorna hos dagens krokodildjur är också väldigt lika den första dinosauriens hjärna, trots att linjerna splittades för 250 miljoner år sedan. Kan vi jämföra förmågor hos krokodildjur och vissa fåglar så får man en ganska god bild av de större skeendena under 150 miljoner år.

Mathias Osvath är docent i kognitiv zoologi och leder en forskargrupp inom avdelningen för kognitionsvetenskap. Gruppen med 13 forskare studerar djurs kognition, en inriktning som är relativt ny inom kognitionsvetenskapen i Sverige, berättar han.
– Inom mitt fält är vi kritiska till att det är så mycket fokus på den mänskliga kognitionen. Att bara titta på människan är som att läsa en enda mening i en bok och tro att man förstår vad hela boken handlar om.

Skulle avlivas
2017 fick Mathias Osvath kännedom om sex alligatorer som skulle avlivas i Storbritannien. Lunds universitet köpte in djuren och i samma veva anställdes den schweiziske forskaren Stephan Reber, som då var nydisputerad från Wiens universitet där han främst hade studerat kommunikationen hos korpar, men också hos alligatorer under ett sidoprojekt i USA.
– Jag blev mer eller mindre headhuntad av Mathias Osvath eftersom han behövde någon som kunde arbeta med krokodildjur. Det var mindre betalt än ett erbjudande från Zürich men det lät coolare så jag flyttade till Sverige 2017, berättar Stephan Reber.

Först byggde forskarna en anläggning för alligatorerna utanför Vinslöv i norra Skåne där den privata ägaren hade ambitioner att anlägga en ny djurpark, men när de planerna gick i stöpet flyttades Gudrun, Ivar, Toke, Sigi, Bestla och Kåra till Ystad djurpark där de också fick mer utrymme.

Här vistas reptilerna i ett hus där de har en närmare 100 kvadratmeter stor bassäng och nästan lika mycket landområde täckt av sand och konstgräs till sitt förfogande, och därtill en forskningsyta om cirka 60 kvadratmeter. Hela ytan är inhägnad med glas och ett finmaskigt galler som avgränsning till utrymmet där djurparkens besökare kan passera. Luften är varm och fuktig.
– Det är 27 grader vilket egentligen är i kallaste laget för alligatorerna men de kan värma sig under värmelampor och klarar sig bra. Vid varmare temperaturer vore det också lättare för oss att studera dem eftersom värme gör dem mer aktiva, säger Stephan Reber.

Orsaken till att trots allt begränsa temperaturen, berättar han, är de höga elpriserna som gör det svårare för djurparken att klara sig ekonomiskt.

Svåra att ta hand om
Anläggningen har bekostats av Lunds universitet och inretts av forskargruppen. Djurparken står för kostnaden att hålla djuren och ansvarar för skötseln av dem, med stöd från forskarna.
– Att ha hand om krokodildjur är svårt, det finns saker man måste känna till om deras diet och andra behov. Där bidrar vi med våra kunskaper, säger Stephan Reber.

Mathias Osvath framhåller att studierna som forskarna gör sker på djurens villkor.
– Den typen av forskning vi gör behöver vi inte ens ha etiskt tillstånd för. Vi gör inget med djuren som man inte får göra annars, som att titta på dem och mata dem, säger Mathias Osvath, och fortsätter:
– En synnerligen viktig grundprincip är att det bästa djurskyddet du kan ha är om djuren själva väljer vad de vill göra. Dessutom måste det vara frivilligt för att vi ska få korrekta resultat. När de interagerar med varandra ska de inte ens märka att vi är där. Så det är en helt annan sak än med labbmöss och försöksdjur.

Stephan Reber matar alligatorn Gudrun med en död mus. Alligatorer är växelvarma och klarar sig i månader utan mat. I Ystad djurpark matas alligatorerna två gånger i veckan men ibland struntar de i att äta i några veckor.

Något forskarna har fått lära sig är att vara tålmodiga med alligatorerna.
– Det tar mycket längre tid att göra samma test på ett krokodildjur som på en fågel. Alligatorer kan inte äta lika mycket på en och samma gång eftersom de är kallblodiga, de är långsammare och det finns ingen existerande forskning så vi måste lägga upp allt på egen hand. Vi har utvecklat varje steg med hjälp av kunskaper och experiment. Jag trodde aldrig att jag skulle bli alligator­tränare – men det har jag blivit, säger Stephan Reber.

Till ett test byggde han en apparat med en färg på varje sida. Alligatorerna var tvungna att röra vid rätt sida för att få mat – något de visade sig klara med bravur.
– Det tog sex månader innan vi var färdiga med datainsamlingen, det var jobbigt, men vi konstaterade att alla alligatorerna klarade testet första gången. De hade aldrig sett apparaten och hade aldrig tidigare behövt röra vid något för att få mat. De associerade väldigt lätt och det bara fungerade.

Struntade i maten
Det hände också att alligatorerna valde rätt sida men därefter struntade i att ta maten.
– Att de var så ivriga att göra testerna var överraskande för oss och det visar att alligatorer också är lekfulla, säger Stephan Reber, samtidigt som han backar undan från alligatorn Gudrun med trästaven framför sig.

Staven är en säkerhetsåtgärd som forskarna alltid har med sig när de går in i inhägnaden. I övrigt krävs inget annat än vanliga gummistövlar.

Säkerhetsaspekten var också ett skäl till att just alligatorer var förstahandsvalet när Mathias Osvath sökte krokodildjur.
– Alligatorer är lättast att jobba med – de vill inte äta upp dig, till skillnad från exempelvis kubakrokodiler. Sticker du ut en arm till en sådan kan du kallt räkna med att den blir tagen, det var det som hände i Skansenakvariet. Men så gör inte alligatorer, säger han.
– Helt riskfritt är det aldrig, men vi skulle inte vara så här nära dem om det innebar en stor risk, inskjuter Simon Grendeus, som sökte sig till gruppen som volontär och nu är forskningsassistent.

Han har en master i kognitionsvetenskap men har till skillnad från de flesta av sina kollegor aldrig studerat djurs kognition. Dock har hans studier i filosofi och lingvistik, visat sig användbara i arbetet och under hösten blir han doktorand.
– Jag har erfarenhet inom fonetik och kan studera vilka delar av ord som alligatorerna förstår, säger Simon Grendeus, och tillägger:
– Man får inte många tillfällen att arbeta med alligatorer och jag gillar det. Till och med tråkigare sysslor som städning, eftersom det är en välbehövlig paus från datorarbete och läsning.

Han har ändrat sin uppfattning om alligatorer.
– När man ser dem på tv ser de inte så närvarande ut på ögonen, men de är väldigt närvarande och det var en överraskning.

Resultaten förvånar
Mathias Osvath tror att det är flera som blir förvånade när forskarna börjar publicera resultat av studierna, vilket han hoppas blir snart.
– Folk kommer nog att bli överraskade av hur mycket reptiler har i huvudet, för ingen har testat de här djuren kognitivt tidigare.

Han berättar att de till en början valde enkla tester i tron att alligatorerna inte skulle klara av så mycket, men det fick de omvärdera.
– Alligatorerna har förmågor som det tar lång tid för barn att utveckla. Om man upprepat gömmer en sak på ett ställe och sedan byter till ett annat så brukar små barn gå till det första stället även om de har sett allt hända – men det klarade alligatorerna snabbt.

Mathias Osvath berättar om en hypotes, att dinosaurierna utvecklade avancerad kognition tidigare än däggdjuren.
– Jag tror att det kan bli en kopernikansk vändning som innebär att fåglarna – och deras icke-flygande förfäder – var först med det mesta och åtföljdes av däggdjuren, inte tvärtom som man har trott. Många resultat pekar åt samma håll, även inom neurovetenskapen och paleontologin, så vändningen är verkligen möjlig. Det är kul att leva nu!

Vad gör du här?

Thibault Boehly

Thibault Boehly, doktorand i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
– Jag studerar alligatorers exekutiva funktioner. Till exempel gömmer vi mat, och alligatorerna måste memorera och välja rätt för att få den. Jag har aldrig jobbat med alligatorer tidigare, så jag håller på att lära mig.

Vad har du för bakgrund?
– Jag kommer från Frankrike och har en kandidatexamen i biologi och en master i etologi från Strasbourg. Därefter har jag arbetat vid Max Planck-institutet, studerat papegojor på Teneriffa och arbetat vid Wiens universitet. Jag kom till Lunds universitet i september 2021.

Varför ville du jobba med alligatorer?
– Det var inget jag direkt planerade. Men man får inte så många chanser att jobba med alligatorer så det var bara att tacka ja.

Vad tycker du om Lund och Sverige?
– Det är trevligt. Det är bättre än på många andra ställen eftersom jag har mer tid och bättre betalt. Sverige är ett trevligt land att leva i generellt.

Anders Jinneklint
Martin Sörbo

FAKTA. SEX ALLIGATORER

  • Fullständigt namn på verksamheten: Gruppen för kognitiv zoologi, vid avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet.
  • Huvudsäte: Lund. Alligatorerna finns i Ystad djurpark.
  • Antal medarbetare: 13 forskare ingår i gruppen.
  • Antal alligatorer: Sex mississippialligatorer, varav fyra honor och två hanar.
  • Längd och vikt: Den största är cirka 2,70 meter och väger runt 80 kilo.
  • Finansiering: Finansieringen består delvis av fakultetsmedel från Lunds universitet, medel från LMK-stiftelsen och olika VR-projekt. Ystad djurpark står för hållandet av alligatorerna.
  • Målsättning med verksamheten: Att studera kognitionen hos bland annat krokodildjur och strutsfåglar för att följa den kognitiva utvecklingen och evolutionen under dinosauriernas tid, som ledde fram till våra dagars fåglar.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023