Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Konst och vetenskap samspelar i serieform

Att kommunicera forskning genom serieteckningar är ett sätt att förena vetenskap och konst. Tanken är att nå ut till den breda allmänheten, menar organisationsforskaren Anna Jonsson.

15 september, 2022
Linus Hellerstedt
Forskningsserien Multiple directions är framtagen för att presentera en vetenskaplig artikel. Budskapet är att det inom kunskapssamverkan inte alltid är så tydligt vad som egentligen menas med ”kunskap”.

Känner du en serietecknare? I så fall kanske hen vill hjälpa till med att presentera din forskning för andra. Det var ungefär så som Anna Jonsson, docent och organisationsforskare vid Lunds universitet, kom på idén.

Nya sätt att kommunicera
Tillsammans med kollegan Maria Grafström, organisationsforskare på Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Score, tog hon hjälp av serietecknaren och konceptdesignern Axel Brechensbauer i ett projekt om forskningskommunikation, finansierat av Riksbankens jubileumsfond.
– I en tid med ökad kunskapsresistens där det finns många aktörer som vill höras och synas bör vi hitta nya sätt att kommunicera forskning. Det här är ett sådant sätt, säger Anna Jonsson.

Utmaningen ligger i att hitta en balans så att forskningen når en bred allmänhet utan att förenklas för mycket. Där passar seriekonsten in då det inte bara handlar om en bild, utan också beskriver det tysta och det osagda, fortsätter hon.

Forskningsserier blev resultatet
Resultatet blev det som hon, Maria Grafström och Axel Brechensbauer kallar forskningsserier.
– Med det begreppet vill vi fånga in att det är just ett möte mellan vetenskap och konst, och inte bara en seriebild av färdig forskning. Syftet är att undersöka vad det innebär att ha någon annans blick på processen – i det här fallet seriekonstnärens – och om vi då ser andra saker.

Hennes uppfattning är att när vetenskap och konst väl ska mötas, så sker det oftast i slutet av processen. Hon och kollegornas tanke är att det mötet i stället kan äga rum genom processen.

Tilltalar bred målgrupp
En anledning till att de valde just serietecknandet är att konstformen tilltalar en bred målgrupp, både barn och vuxna, säger Anna Jonsson.
– Vi pratar mycket om att man behöver nå ut med forskning till den breda allmänheten, och det var en viktig utgångspunkt för oss. Till exempel poesi eller skönlitteratur tilltalar kanske en något smalare målgrupp, tänker jag mig.

Tidigare har hon och Maria Graf­ström – tillsammans med Lars Stranne­gård – också jobbat i ett liknande projekt med författaren Oline Stig.

Av de forskningsserier som hennes forskargrupp, kallad Research Comic Group, har jobbat med hittills finns exempelvis ett samarbete med Rymdstyrelsen där man lät ett antal serieteckningar beskriva arbetet med att utveckla en ny satellit. Ett annat handlade om att översätta forskning kring härproducerad mat, där målgruppen var bönder i glesbygd.

Vilka lärdomar kan andra forskare dra av era projekt?
– Av de som vi har samarbetat med hittills har feedbacken varit att vi har fått forskarna och de inblandade att se nya saker i sitt material. Delvis genom att titta och resonera tillsammans med oss om de första skisserna, och delvis genom slutresultatet.

Vad är nästa steg, vilka andra konstformer skulle du skulle vilja pröva inom forskningskommunikation?
– Vi vill gärna utveckla den här metoden men det finns också andra möten mellan konst och vetenskap som lockar. Jag har till exempel börjat läsa om hur arkitektur och skulptur som konstform beskrivs. Jag är inte bildad inom konstvärlden, men tilltalas av till exempel betydelsen av skisser inom arkitektur och att man behöver gå runt en skulptur för att se olika – och alla – sidor av ett objekt

Linus Hellerstedt

FAKTA. Så kan du använda dig av forskningsserier

För att …
… tolka och utveckla befintlig forskning.
… synliggöra och beskriva processer under tiden för kunskapandet, eller i efterhand.
… översätta och tillgängliggöra forskningsresultat och budskap för att nå en bredare allmänhet.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023