Kandidaterna till de lediga tjänsterna vid Italiens universitet har fått ett nytt, hemligt vapen de senaste åren. De registrerar konversationerna med professorerna, när dessa öppet säger till dem att avstå från att söka tjänster, eftersom det finns andra kandidater som ”står på tur” innan dem.
Utbrett fusksystem
Detta har gjort att brottsundersökningarna kommit igång, och senare telefonavlyssningar har visat på ett utbrett system med fusk. En professor förklarade för en kollega att ”vi kan inte utlysa tjänsten och sedan välja, utan vi måste göra tvärtom”. Detta har gjort att 191 professorer och rektorer nu är misstänkta för brott när det gäller tillsättningen av lediga tjänster.
Philip Laroma Jezzi är en advokat som ville undervisa på universitet. När han 2013 i sin hemstad Florens skrev examensprovet som skulle ge honom rätt att söka docent- och forskarjobb, fick han utmärkta resultat. Trots det fick han inte godkänt. En dom från kammarrätten tre år senare gav honom rätt och han fick sin examen godkänd.
Han polisanmälde
Det som gjorde honom känd var att han polisanmälde händelsen. En professor hade öppet försökt få honom att avstå från att göra provet, ”för att inte förstöra din framtida karriär inom de italienska universiteten”.
– De hade egna kandidater som de ville skulle få jobb innan mig, men de visste att jag skulle klara examen bättre. Jag bestämde mig för att registrera samtalet och anmäla, berättar han för Universitetsläraren.
Detta blev starten för en lång rad anmälningar från docent- och forskarkandidater över hela Italien. Det skulle visa sig att systemet med att låta sina egna favoriter gå före de andra, genom fusk på de prov som krävs för att få lediga jobb, var utbrett i stort sett överallt. I verkligheten är det allmänt känt att det fungerar så, och italienarna kallar det ”Baronernas system”, där baronerna är professorerna på universiteten.
Systemet är utbrett över hela Italien, från norr till söder. Det visar anmälningarna. Men det finns de som vill försöka få bort fusket. När den nye rektorn vid Palermos universitet, Massimo Midiri, tillsattes 1 november förra året var ett av hans första beslut att ingen intern medlem skulle finnas med vid valen av tillsättningarna.
– Jag har varit tvungen att stoppa en tsunami och nu krävs det öppenhet så att de unga får tillbaka förtroendet för universiteten. Personligen anser jag att utbildningsministeriet borde besluta om tillsättningarna, baserat på nationella prov. Det skulle inte ta bort fusket helt, men det skulle hindra större delen av fusket där professorernas interna favoriter går om de andra, konstaterar han.
Vill förändra
Han anser att det finns en vilja till förändring och förbättring bland hans kollegor runtom i landet. Samtidigt är detta ett system som är djupt rotat i Italien.
– Universiteten är inte som andra offentliga förvaltningar, och jag anser inte att det är optimalt att använda sig av samma system som man har på till exempel en kommun. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid en tillsättning. Personligen skulle jag gärna se att varje professor får större frihet att tillsätta tjänster, men också totalt ansvar för det hen gör. Om den tillsatta personen inte fungerar som den ska måste det få konsekvenser för den ansvarige, förklarar Massimo Midiri.
Philip Laroma Jezzi är inte lika optimistisk när det gäller förändringens vindar på universiteten. Han tycker att de flesta av hans kollegor är negativa till förändringar.
– Vi borde ha universitet som är intresserade av att få de bästa, men där är vi inte än. Problemet är inte att man helst väljer bland sina egna, för så fungerar det nog på de flesta universitet, utan att man begränsar urvalet så starkt. Det är skillnad på att välja mellan tre och trettio kandidater, konstaterar han.