I våras lämnade Karin Röding, före detta generaldirektör vid Universitets- och högskolerådet, över rapporten ”Umeå universitets hantering av misskötsamhet – 32 framåtsyftande förslag till förändring” till lärosätets ledning.
Viktig genomgång
Bakgrunden till hennes externa granskningsuppdrag var Västerbotten-kurirens avslöjanden om sexuella trakasserier, vilka tilldelades journalistpriset Guldspaden 2021.
– Det är viktigt att alla lärosäten gör en genomgång av de här frågorna, själva eller externt, och att det som i Umeå universitets fall görs föredömligt transparent. Det är lätt att bli hemmablind, och det är bättre att göra det i lugn och ro än att vänta tills någon flåsar en i nacken, säger Karin Röding.
Förslagen hon gav Umeå universitet utgår från situationen där, men kan till viss del även fungera som en checklista för andra lärosäten, menar hon.
Stöd till chefer
De första fem förslagen handlar om att centralt utöka ansvaret och kompetensen kring sexuella trakasserier, så att cheferna kan få ett bättre stöd därifrån och en översikt skapas.
– För prefekterna är sexuella trakasserier förhoppningsvis en sällanåtgärd, så de måste veta att de kan vända sig till någon för stöd, någon som har samlat erfarenheter över tid, säger Karin Röding.
För att som utsatt, anklagad och chef veta vad man ska göra och kan förvänta sig i ett ärende rörande sexuella trakasserier behöver riktlinjer och handläggningsordningar vara tydliga och stringenta.
Det goda exemplet fann hon vid Lunds universitet, med tydliga handlingsplaner och en särskild grupp för systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering, SFAD-teamet. Det skapades i januari 2021 och är lärosätets centrala nod för kompetens och stöd.
Signal till verksamheten
Personalkonsulten Lena Lindell samordnar SFAD-teamet och berättar att dess inrättande har varit viktigt för arbetet mot diskriminering, inklusive sexuella trakasserier.
– Vi har olika kompetenser som kompletterar varandra och det betyder väldigt mycket att det alltid finns någon på plats som kan ta emot frågor. Jag tror också att det är en viktig signal till verksamheten att ledningen tar detta på allvar, säger Lena Lindell.
Utredningar om sexuella trakasserier sker fortfarande i första hand på institutions- eller fakultetsnivå. Behövs mer stöd görs det i samarbete med SFAD-teamet för att samtidigt utveckla kompetensen i organisationen. Även Karin Röding lyfter fram vikten av att administrationen jobbar kunskapsuppbyggande.
Förändringarna vid Lunds universitetets har skett till följd av det forskningsbaserade projektet Tellus, om sexuella trakasserier vid lärosätet, liksom av en intern granskning av arbetssätt. Utredningar om sexuella trakasserier sker enligt metoden faktaundersökning som är skapad av två norska forskare.
– Genomgående är kommunikationen jätteviktig, att de inblandade vet var utredningen befinner sig och när de blir kontaktade igen, säger Lena Lindell.
Tydliga handlingsplaner
Handlingsplanerna, vilka Karin Röding framhöll som relativt tydliga sett till sektorn, håller nu på att förtydligas ytterligare, bland annat gällande vad som ska göras i ett ärende och vad konsekvenserna av en anmälan kan bli.
Handläggningsordningen för sexuella trakasserier ska också slås ihop med den för kränkande särbehandling – tvärtemot vad Karin Röding föreslog i sin rapport.
– Chefen behöver inte fundera på om det är det ena eller andra i första hand utan följer en och samma ordning och väljer väg på slutet. Vi trycker också mer på att chefen ska använda det stöd som finns, säger Lena Lindell.
En bit på väg
Att själv framhålla Lunds universitet som det goda exemplet vill hon inte göra – ännu.
– Vi har kommit en bit på vägen, men känner att vi precis har börjat och har en lång bit kvar. Vi ska jobba förebyggande också men det har vi inte hunnit så mycket än.
Karin Rödings förslag handlar även om en tydligare ordning för hänskjutning av ärenden till personalansvarsnämnden, utbildning av chefer liksom av medarbetare som kan komma att bevittna trakasserier, och inte minst en tydlig kommunikation från ledningen till medarbetare, studenter och media.
– Det är väldigt viktigt vad ledningen säger och signalerar, säger Karin Röding.
