När Ryssland höjde sin kärnvapenberedskap efter invasionen av Ukraina pausade Esrange sina raketuppskjutningar med forskningsinstrument för att inte riskera att Ryssland skulle hävda att det var missiler. Det är ett exempel på den potentiella dubbla användningen av mycket rymdteknik, för både civila och militära medel, och problem som det kan medföra.
Tydligt närmande
I Sverige har man traditionellt försökt hålla isär den civila och den militära rymdverksamheten och -forskningen. Nu märks ett tydligare närmande, med till exempel den nationella rymdstrategins mål att stärka den militära förmågan genom att civila och militära aktörer ska samverka om forskning och utveckling. Den dubbla användningen kan ju också skapa synergier.
Försvarsmakten har en forskningsbudget och ger uppdrag till framför allt Försvarets materielverk och FOI kopplat till rymdfrågor. Hur mycket pengar det handlar om är inte officiellt. Det säger Torbjörn Sundberg som är ansvarig för FOI:s forskning inom rymd gentemot Försvarsmakten.
– Men jag kan konstatera att det nu är mycket fokus på rymden generellt i samhället och på försvarsfrågor, så vi ser framför oss en prioritering av rymdrelaterade frågeställningar.
Fler vapen i rymden
Den säkerhetspolitiska omvärldsanalysen av rymden är en viktig del av FOI:s forskning. Allt fler länder bygger upp förmåga för att ha vapen i rymden och för att kunna skjuta sönder, hacka eller störa rymdsystem. Antalet aktörer och objekt i rymden ökar och samhället är alltmer beroende av rymden. Samtidigt lyckas man inte internationellt komma överens om regler eller normer kring hur man ska bete sig i rymden.
I november sköt Ryssland sönder en av sina egna inaktiva satelliter i ett antisatellitvapentest. Enligt FOI har även USA, Kina och Indien visat på kapacitet att förstöra satelliter. 2021 beslutade Nato att en attack mot ett medlemsland i eller från rymden kan aktivera artikel fem om kollektivt försvar, men att det ska avgöras från fall till fall.
– Hoten i rymden ökar och det saknas transparens för vad som görs där. Det kan vara jättesvårt att säga om något är en naturlig olycka eller en attack. Det pågår mycket gråzonsaktiviteter och det är inte tydligt vilka de bakomliggande intensionerna är, eller vilka följdeffekter de kan leda till, säger Torbjörn Sundberg.
Cyberattack mot Ukraina
Han berättar att det i början av Rysslands krig i Ukraina skedde en cyberattack mot ett antal satellitterminaler vilket slog ut viss satellittäckning över Ukraina. Men det fick också följdverkningen att tyska vindkraftverk slutade fungera.
Viktiga forskningsfrågor handlar därför om vad Försvarsmakten behöver förbereda sig på, och hur den bäst kan nyttja rymden och skydda svenska intressen.
En annan frågeställning som FOI har jobbat med länge är hur Sverige kan skapa en rymdlägesbild. Det handlar både om att veta var objekten i rymden är för att undvika krockar, med störningar eller konflikter som följd, liksom att ha koll på var satelliter befinner sig och vad det kan betyda ur ett militärt perspektiv.
Nytt avtal med USA
2021 fick flygvapenchefen det uttalade taktiska ansvaret för rymddomänen. I april skrev han under ett avtal med det amerikanska rymdkommandot i USA:s försvarsdepartement för att utbyta rymddata. Syftet är just att bygga upp Försvarsmaktens förmåga till en militär rymdlägesbild.
– De senaste åren har frågan om rymdlägesbild också blivit viktigare inom civil forskning. När Esrange börjar skjuta upp satelliter ökar till exempel behovet av en rymdlägesbild, säger Torbjörn Sundberg, som hoppas på fler samarbeten med den civila rymdforskningen.
– Det är inte alltid uppenbart hur det samarbetet genomförs på bästa sätt. Vissa frågeställningar är överlappande mellan det civila och det militära, medan andra är intressanta endast ur försvarsperspektiv.
Tre åsikter
Vad vill du se för satsningar på rymdområdet?
Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
– I Sverige vill jag se satsningar för att fler ska söka doktorandutbildningen inom rymdforskning och rymdteknologi. Intresset är ganska stort från utlandet, men vi har inte många kandidater från Sverige, trots att rymden blir allt viktigare och syns mer i media. Jag ser det här som en stor utmaning. Kanske måste man börja med att öka intresset för rymden i skolan. Som rymdforskare är man multidisciplinär och har förmågor som kan användas var som helst, så doktorandutbildningen är betydelsefull även om man inte vill jobba med rymdforskning hela livet.
Emma Hansson, projektledare på European Space Agency Business Incubation Centre Sweden.
– Fler samarbeten mellan olika utbildningsområden och start-up-bolag inom rymd. Fler utbildningsinriktningar behöver få upp ögonen för vilka möjligheter som finns inom rymd samtidigt som rymdbolag behöver input från många olika områden, inte enbart rymd. När man nämner rymdteknik är det ofta så att många tänker att det inte berör dem, att ”Rocket Science” bara handlar om raketer och satelliter, men det handlar ju även om alla tjänster som skapas på jorden tack vare rymdindustrin, till exempel kommunikation, positioneringstjänster och mycket mera.
Lennart Poromaa, platschef på rymdbasen Esrange.
– Esrange har ju fått ekonomiskt stöd för sina satsningar, men vi behöver mer stöd för att kunna fullfölja våra planer. Närmast handlar det om att på relativt kort tid färdigställa rymdhamnen för satellituppskjutning. På sikt vill vi kunna göra den första förädlingen av satellitdata i en global watch-funktion så att dessa data kan användas av fler. Rymdbasen behöver också växa med nya hotell och restauranger. Vi behöver hitta modeller för att samverka mer med andra för att kunna göra vad som behövs. Om vi slår på bromsen och väntar kommer marknaden att segla förbi och vi stå kvar.
