Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Liberalerna vill grundlagsskydda den akademiska friheten

Hög kvalitet utan fler utbildningsplatser och ett grundlagsskydd för akademisk frihet. Det är högskolefrågor som Liberalerna kommer att driva.

2 juni, 2022
MarieLouise Samuelsson

Liberalernas politik för högre utbildning och forskning står ganska nära Moderaternas.

Det menar Maria Nilsson, avgående talesperson för högre utbildning och forskning, om hur hon ser på Liberalernas möjligheter att samarbeta med andra borgerliga partier – Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna – efter ett eventuellt regeringsskifte i höst.

Vad skiljer, som du ser det, Liberalernas högskolepolitik från vänsterblockets?
– Vi har mer fokus på kvalitet, som att inte öka antalet utbildningsplatser utan att samtidigt säkra utbildningens kvalitet.

Fram till juni förra året gällde dock Januariavtalet och samarbete med de rödgröna partierna samt Centerpartiet. Maria Nilsson är nöjd med det inflytande Liberalerna fick i forskningspropositionen.
– Vi fick bland annat igenom förslaget om excellenscenter och jag är nöjd med proppen som helhet, som att akademisk frihet stärks i högskolelagen. Vi hade helst sett att den akademiska friheten hade fått grundlagsskydd, men så långt kom vi inte eftersom detta behöver utredas. Men Liberalerna kommer att driva den frågan vidare.

Ändrade sig om migrationslagen
En annan fråga som engagerat Liberalerna är den nya utlänningslagen och hur åtstramningarna drabbar utländska forskare och doktorander, vilket påtalats av SULF och SUHF.
–Liberalerna stod först bakom den nya lagen, men vi backade när vi insåg konsekvenserna och väckte ett utskottsinitiativ med krav på att det skulle skapas en ventil, ett undantag för utländska forskare. Men vi fick bara med oss Centerpartiet och Vänsterpartiet, och initiativet röstades ner.

Maria Nilsson återkommer till begreppen ”excellens” och ”kvalitet” och nämner resursfördelningssystemet som ett sätt att gynna kvalitet. I forskningspropositionen finns förslag på ett nytt fördelningssystem som är tänkt att införas 2023, ett system som dock fått skarp kritik bland annat för utformningen av profilområden.
– Där måste vi politiker vara ödmjuka och lyssna på den kritik som har kommit från lärosätena.

Inga fler lärosäten
Liberalerna vill inte se flera lärosäten och högskolor och efterlyser kriterier för vad som ska krävas för att en högskola ska uppgraderas till universitet. Några sådana kriterier fanns inte när Mälardalens högskola, som en del av den forskningspolitiska propositionen, fick universitetsstatus.
– Jag beklagar att kriterierna inte fanns, men vi står helt bakom att Mälardalens högskola förtjänade sin universitetsstatus.

Lärarutbildningarna är som för de flesta partier en hjärtefråga för Liberalerna och partiet vill bland annat koncentrera ämneslärarutbildningarna till färre lärosäten.
– Det gynnar inte kvaliteten att smeta ut utbildningarna på högskolorna.

Vallöfte om Nobelpris
I strävan efter ökad kvalitet i högre utbildning vill Liberalerna också se mer lärarledda lektioner och partiet har vidare inte övergivit sin ambition att verka för fler Nobelpris till Sverige. Det har tidigare formulerats som ett ”vallöfte” på dåvarande Folkpartiets affischer inför valet 2010.

Ett av partiets sätt att fortsätta att knyta an till Nobelpriset är att man vill inrätta ett särskilt Nobelstipendium, med det amerikanska stipendiet Fulbright som förebild. Några ”Nobelprislöften” på årets valaffischer kommer det dock inte att bli.

MarieLouise Samuelsson

FAKTA. Liberalernas högskolepolitik

Maria Nilsson, född 1979 och riksdagsledamot sedan 2018, utsågs till ny partisekreterare 13 april och lämnade därmed sin plats som förste vice ordförande i utbildningsutskottet och som partiets talesperson i utbildningsfrågor.

Där efterträddes hon av Fredrik Malm, som överlåter intervjun till Maria Nilsson, med motiveringen att hon har varit talesperson under den huvudsakliga delen av mandatperioden.

Maria Nilsson har en magisterexamen i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och är tjänstledig från sin anställning som undervisningsråd vid Skolverket.

Liberalerna vill se en satsning på fler sommarkurser vid universitet och högskolor för att öka genomströmningen. Partiet föreslår också att utländska studenter som har utbildat sig i Sverige ska få ekonomiska incitament i form av en bosättningsbonus om de väljer att stanna i Sverige efter examen.

Bland satsningarna i partiets skuggbudget för 2022 till 2024 återfinns 500 miljoner öronmärkta för kärnenergiforskning.

Liberalerna ingick liksom Centerpartiet i Januariavtalet som slöts i januari 2019 och upplöstes i samband med regeringskrisen 2021 då partiet lämnade överenskommelsen för att ansluta till det borgerliga blocket.

Politiken för forskning och högre utbildning var inte en del av Januariavtalets 73 punkter, däremot samarbetade Liberalerna, liksom Centerpartiet, med regeringen om den forskningspolitiska propositionen, ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” och har därmed medverkat till den rådande forskningspolitiken.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023