Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Hantera gruppkonflikten med dialog mot gemensamma mål

Sluta viska, börja prata! Det är en av uppmaningarna från Anita Pettersson-Strömbäck när hon jobbar med dialogbaserad konfliktlösning i grupp i sin roll som huvudarbetsmiljöombud vid Umeå universitet.

4 maj, 2022
Kajsa Skarsgård
Illustration: Ebba Berggren
Anita Pettersson Strömbäck

– Det blir ofta en herrans visklek vid konflikter, och jag blir tokig på viskleken! Vi skapar vår psykosociala arbetsmiljö via kommunikation och därmed kan vi också omskapa den med kommunikation, säger Anita Pettersson-Strömbäck som är lektor i psykologi och forskar på bland annat organisation, ledarskap och kommunikation.

Den modell för konfliktlösning som hon använder när hon blir inkopplad som huvudarbetsmiljöombud syftar till att skapa en gemensam bild av vad som är problemen och vad som är lösningarna.

Ostörd runda inleder
Det börjar med att inblandade medarbetare kallas till ett dialogmöte. På det går man en runda där alla får tala ostört i fem minuter var. Vid behov upprepas rundan. Beroende på konflikttyp kan chefer vara med, ibland bara för att lyssna.
– Vid en het konflikt krävs en hård mötesstruktur, säger Anita Pettersson-Strömbäck.

Frågorna som medarbetarna ska svara på i rundan handlar inte om arbetsmiljön utan om arbetet: Vad är det som skaver när jag gör mitt jobb? Vad behöver jag för att känna mig nöjd och stolt i mitt arbete?
– Det som ofta händer då är att de inser att de inte tycker lika. Gruppen är oense, och det är en otroligt viktig medvetenhet.

Analys av gruppen
Efteråt cirkulerar Anita Pettersson-Strömbäck en skriftlig sammanfattning tills alla är överens om att den speglar vad som sagts. Där ingår också hennes analys av situationen. Det kan till exempel handla om otydliga roller, bristande resurser för ledarskapet eller oenighet om målet med arbetet.
– Det här dokumentet skapar en gemensam verklighetsbeskrivning och ett slags kontrakt. Man kan inte komma i efterhand och ändra beskrivningen.

I ett andra steg möts berörda för en ny runda med syftet att skapa en uppföljningsbar handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning.
– Jag kommer inte med lösningar, medarbetarna är själva experter på sin verksamhet. Men jag säger till exempel: Ni måste ena er om ett mål för ert arbete, annars kommer det inte att gå. Ni måste också ha en ledare för arbetet och underkasta er detta, annars är ni inte en grupp och då kan ni behöva fundera på vad ni ska göra istället.

Måste kunna läsa av
Av exemplen som Anita Pettersson-Strömbäck ger är det tydligt att hon i sin roll som moderator använder sin kunskap om förutsättningarna för arbetet inom högskolan, är rak och inte skyggar för att kommunicera även obekväma sanningar. Hon menar att hon som huvudarbetsmiljöombud har bättre möjlighet att göra det än en chef eller någon från företagshälsovården.
– Som moderator behöver man också kunskap om organisation, makt, gruppdynamik och kommunikation, inklusive att kunna läsa av det som inte sägs.

Ibland finns det personer som medvetet obstruerar arbetet, men detta blir också tydligare och lättare att hantera när man skapat gemensamma, dokumenterade verklighetsbeskrivningar och handlingsplaner.
– När det är ett mönster av misskötsamhet är det bara att kalla in till korrigerande samtal. Till exempel om någon inte dyker upp på projektmötena så som man kommit överens om, eller är så otrevlig på dem att andra inte vill delta.

Kajsa Skarsgård

FAKTA. Fler tips för att lösa uppkomna konflikter

  • Personer i konflikt ska alltid ha med en utomstående vid möten.
  • Använd chattverktyg för dialogmöten i större grupper.
  • Följ upp handlingsplanen vid ordinarie arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023