Senast SULF strejkade var i början av 1990-talet. Men efter en misslyckad medling sade förbundsstyrelsen i SULF upp det prolongerade kollektivavtalet med arbetsgivaren inom kyrkans område i slutet av förra veckan och startade upp en konfliktorganisation. Nu är dock konflikten avblåst, i och med att arbetsgivaren accepterade medlarnas bud.
Det hela började med att fackförbundet Kommunal tog ut vissa av sina medlemmar inom kyrkan i strejk förra veckan. Därefter varslade också förbunden Vision och Akavia om strejk och andra stridsåtgärder för sina medlemmars del. SULF följde då efter.
Kom inte överens
Anledningen var att man inte kom överens med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, om ett nytt kollektivavtal för villkor, lön och omställning. Då gällande kollektivavtal gick ut 31 mars men hade löpt på med en så kallad prolongering med sju dagars uppsägningstid under förhandlingarna.
Akademikerförbundet SSR och Akavia, som är förhandlande förbund inom kyrkan då SULF endast har ett tiotal medlemmar, radade bland annat upp för dåliga löneökningar, förkortade uppsägningstider och ett sämre omställningsskydd som orsaker till att man inte kunde acceptera arbetsgivarens yrkanden i avtalsförhandlingen.
Medlare trädde in och när arbetsgivaren till sist tackade nej till dessas bud meddelade SULF att stridsåtgärder som exempelvis strejk hade kunnat tas till från 11 maj, efter de sju dagarnas uppsägningstid.
Vid ett extramöte i söndags kväll beslutade förbundet om att inrätta en konfliktorganisation, som nu alltså inte behöver träda in.
– Den fackliga sammanhållningen har fått arbetsgivaren att förstå att vi måste ha ett modernt avtal som är likvärdigt med övrig arbetsmarknad och som lever upp till förutsättningarna för nya las. Det är viktigt för de kollektivavtal som nu ska förhandlas att vi visar hur viktig den fackliga sammanhållningen är, säger SULF:s förhandlingschef för privat sektor Marielle Nakunzi.
Vad fick facket ge upp för att arbetsgivaren till sist skulle gå med på förslaget?
– En facklig förhandling är alltid ett givande och tagande, men jag kan inte säga att vi har fått ge upp någonting här.
Enligt arbetsgivaren Skao:s uttalande är omställningsavtalet inte klart ännu. Det beror på att det löper ut först sista juni och därför inte har ingått i konflikten. Men omställningsavtalet har ändå varit uppe på förhandlingsbordet som en del av helheten, säger Marielle Nakunzi.
Betyder det att det kan bli ett sämre omställningsavtal trots allt?
– Nej, det kan inte bli sämre. Avtalet är materiellt färdigförhandlat och ska bara redaktionellt sättas på plats.
Det är ovanligt med konfliktåtgärder för SULF:s del. Vad har ni lärt er av det här?
– Massor, det gör man alltid i sådana här processer. Men jag skulle snarare säga att vi har fått bekräftat hur viktigt det är med grundat fackligt arbete. Konflikt är ju inte vårt favoritarbetssätt, utan det är förhandling.
Arbetsgivaren hade velat gå längre
Cecilia Herm, förhandlingschef på Skao, har tidigare uttryckt att man sade nej till omställningsavtalet, eftersom det skulle bli som minst åtta gånger dyrare. Långa uppsägningstider och en för dyr lönegaranti var andra orsaker till att arbetsgivarorganisationen sade nej.
– Vi hoppades kunna föra fortsatta samtal med arbetstagarorganisationerna men det var inte möjligt. Då såg vi till helheten och valde att skriva under hemställan, skriver Cecilia Herm i ett mejl till Universitetsläraren.
Skao hade dock velat nå längre, bland annat när det gäller uppsägningstider som är en viktig fråga för arbetsgivarna inom kyrkan, skriver hon.
Är omställningsavtalet färdigförhandlat, eller kan det komma att bli ändringar i det?
– Det finns ett utkast till omställningsavtal som bygger på vårt ursprungliga förslag. Det behöver färdigställas i samarbete med arbetstagarorganisationerna och vi måste vara säkra på allt blir korrekt. Ett omställningsavtal ska fungera i många år och det är väldigt många detaljer att hantera.
Att fler fackförbund började enas om konfliktvarsel, vilken påverkan hade det på ert beslut att skriva på avtalet?
– En konflikt är alltid olycklig för både arbetsgivare och arbetstagare men det går inte att peka ut en enskild faktor som avgjorde, skriver Cecilia Herm.
Artikeln är uppdaterad från en tidigare version.
