Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rovtidskrifter är ett växande problem

Rovtidskrifter som utnyttjar pressen på forskarna att publicera är globalt ett växande problem i det vetenskapliga samhället.

2 maj, 2022
Per-Olof Eliasson
Deltagare i panelen, överst från vänster: Dan Larhammar, preses Kungl. Vetenskapsakademien, Anna Dreber Almenberg, Handelshögskolan i Stockholm, Stefan Eriksson, Uppsala universitet, Bo Söderström, chefredaktör för Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio, Gustaf Nelhans, Högskolan i Borås och Lynn Kamerlin, Uppsala universitet.

Vid ett webbinarium i början av april presenterade Kungliga Vetenskapsakademien en ny rapport om rovtidskrifter från InterAcademy Partnership, IAP: Combatting Predatory Academic Journals and Conferences.
Med rovtidskrifter menas tidskrifter som mot betalning publicerar vetenskapliga studier som inte granskats.

Förpestar inboxen
I paneldiskussionen under webbinariet påpekade Lynn Kamerlin att de flesta forskare är bekanta med att rovtidskrifter finns.
– E-post från dem förpestar min inbox. Men det är förvånande att folk verkligen publicerar sig i dem och går på falska konferenser. Omfattningen av problemet var en chock för mig.

Bo Söderström instämde.
– Omfattningen av problemet är chockerande, enligt rapporten finns det 15 500 rovskrifter. De senaste två åren har det varit en enorm ökning av e-post från dem.

Gustaf Nelhans hade invändningar mot själva termen.
– Termen rovtidskrifter är problematisk eftersom det framställer forskarna som offer. Men det är oftast ganska enkelt att identifiera en rovtidskrift. Jag tycker vi borde fokusera på incitamenten att publicera sig där, pressen att publicera mycket.

Resultaten överraskar
Stefan Eriksson, medlem i IAP:s expertgrupp, påpekade två överraskande resultat.
– Vi har trott att publicering i rovstidskrifter är något som sker i skymundan och av unga och oerfarna forskare. Men i rapporten framgår att kollegor rekommenderar att publicera i rovtidskrifter. Det finns också seniora forskare som verkar ha som strategi att löpande publicera sig i sådana tidskrifter.

Mot slutet av webbinariet sammanfattade Stefan Eriksson vad den enskilde forskaren kan göra för att motverka rovtidskrifter.
– Det första och mest väsentliga är att lära sig att identifiera dem. Det går inte att luta sig mot impactfaktor utan man behöver titta på artiklarna för att bedöma kvaliteten.
– Det andra är att våga säga ifrån när någon publicerar i en rovtidskrift. Det leder troligen till större medvetenhet om problemet.
– Det tredje är att legitima vetenskapliga tidskrifter behöver peer review. Så ställ upp tre gånger som granskare för varje artikel du publicerar, sa Stefan Eriksson.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023