En universitetslektor inom humanistisk ämnesinriktning tjänar nästan 5 000 kronor mindre i månaden än sin lektorskollega inom teknisk och naturvetenskaplig inriktning, mätt i medianlön. Det visar SULF:s senaste statistik kring medlemmarnas löner.
Skillnader mellan ämnesinriktningar
För universitetsadjunkter är skillnaden mellan motsvarande ämnesinriktningar 3 000 kronor. När det gäller en adjunkt inom samhällsvetenskaplig inriktning tjänar hen 1 300 kronor mindre än sin kollega inom teknik och naturvetenskap, sett till medianlönen.
– Det är lite märkligt att man som lärare har olika lön för att man verkar inom olika ämnen, säger Inger Ekman, adjunkt på institutionen för socialt arbete och vice ordförande för SULF vid Umeå universitet.
Sett till arbetsmarknaden, där exempelvis en ingenjör inom privat sektor har en helt annan lön än vad ett universitet kan erbjuda är det inte konstigt, menar hon.
– För att få tag på lärare behöver man erbjuda högre löner men som lärare har vi samma uppdrag i att utbilda, undervisa och forskningsankyta utbildningen, så jag tycker ändå att det är märkligt. Det är inte mindre jobb eller ansvar för att man befinner sig inom hum eller sam, säger Inger Ekman.
Det rimliga vore därför att höja lönerna för adjunkter inom de ämnesinriktningar där lönen är lägre, anser hon.
Längre utbildning
SULF:s statistik gäller för september 2021 och är uppdelad på fyra ämnesinriktningar. Förutom nämnda tre handlar det också om medicinsk ämnesinriktning.
Inom den har professorer en medianlön på 73 600 kronor per månad, vilket är högst av samtliga. Det är 11 320 kronor mer per månad än vad en professor inom humanistisk inriktning tjänar.
– Många inom medicinsk inriktning är läkare med en lång utbildningsbakgrund. Sex års grundutbildning, ytterligare fyra eller fem års specialistutbildning och sedan en forskarutbildning utanpå det. Förmodligen speglas det, säger Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap vid Blekinge tekniska högskola och SULF-medlem.
Han tycker att det är rimligt att en lång utbildning leder till en högre lön.
– Ja, inom akademin vill man ju att utbildning ska löna sig. Men också med tanke på marknaden.
När det gäller löneskillnader mellan kvinnor och män finns dessa fortsatt kvar, men har närmat sig varandra något sedan förbundets mätning i mars 2021. Mätt genom sju olika akademiska yrkeskategorier tjänade kvinnor då mer än män i två kategorier: kvinnliga forskares medianlön låg 125 kronor högre än männens och för postdoktorer var skillnaden 300 kronor till kvinnors favör.
Kvinnor går om
Enligt de nya siffrorna har kvinnor gått om männen i ytterligare en yrkeskategori, då kvinnliga forskarassistenter och biträdande universitetslektorer nu tjänar 150 kronor mer i månaden än sina manliga kollegor. Dessa redovisar SULF i en sammantagen kategori, med motiveringen att bägge är meriteringsanställningar med liknande löneläge.
Oavsett ämnesinriktning tjänar en kvinnlig professor nästan 1 200 kronor mindre i månaden än sin manliga kollega.
– Det är tråkigt, för jag tycker att man har jobbat länge nu med att försöka utjämna de här skillnaderna eftersom det inte finns några skäl till att det ska vara så, säger Johan Sanmartin Berglund.
Hur ska man göra för att jämna ut skillnaderna ytterligare?
– Det är bara att fortsätta arbetet, men också kanske genom att sätta ett tydligt mål kring att de här skillnaderna ska vara borta efter X antal år. Inom tre år vore rimligt, tycker jag.
Medianlönen för en kvinnlig universitetsadjunkt är 800 kronor lägre än för en manlig adjunkt. Att fler män än kvinnor är verksamma inom teknisk- och naturvetenskapliga inriktningar, där lönerna är högre, är en förklaring till den skillnaden, tror Inger Ekman vid Umeå universitet.
– Självklart ska kvinnor inte tjäna mindre, det är gamla strukturer som hänger kvar. Jag tycker att man ska rätta till det utanför lönerörelsen. Det här är bara spekulation, men om lönerna för adjunkter på sam och hum höjdes kanske skillnaden skulle försvinna. Rimligtvis blir det då fler kvinnor som får högre lön, säger hon.
