Lär dig att upptäcka bedrägliga argument

”Mina kritiker argumenterar mot en halmgubbe”, menade en professor i nationalekonomi i Göteborgs-Posten när hans debattartikel om skolans koppling till den ökade gängkriminaliteten fått mothugg av en docent och en doktorand inom det utbildnings­vetenskapliga fältet.

Vad menade han med halmgubbe? Uttrycket syftar på en argumentationsteknik som går ut på att förvränga motståndarens argument och sedan angripa dessa förvrängda argument i stället för de ursprungliga argumenten.

Bedrägliga argument och argumentationsfel kallas inom retoriken för fallasier, berättar Barbro Fällman. Hon är expert i retorik med egen firma sedan hon lämnade tjänsten som lektor i metodik vid Lunds universitet för 27 år sedan.

Osämja och grekisk mytologi
Aristoteles var den första nu kända personen att systematiskt studera argumentationsfel. Att argumentera med fallasier kallas eristik, efter Eris som är osämjans gudinna inom grekisk mytologi.
– Retorik är konsten att använda rätt argument vid rätt tillfälle och eristik är motsatsen: att använda argument för att förvilla dig och som bara stödjer min egen synpunkt, säger Barbro Fällman.

Den fallasi som hon oftast hör i politiska debatter är what­aboutism, som på svenska brukar kallas sand­låde­argumentation, eller men-du-då-argumentation. Det är när argument avfärdas genom en motanklagelse eller en jämförelse med ett annat problem.
– Den argumentationen är lätt att känna igen för den är väldigt barnslig. Jag minns den mycket i debatterna mellan Jimmie Åkesson och Jonas Sjöstedt om nazism och kommunism.

Ofta skrämselretorik
Falskt dilemma är en premiss med felaktig slutledning och används ofta för att skrämmas. Barbro Fällman kommer ihåg att hon möttes av detta inom universitetet när hon ville gå från skriftliga till muntliga prov i retorik. I stället för att diskutera för och emot och hur det skulle kunna genomföras möttes hon av argument som direkt målade upp oövervinnliga hinder – ”Om vi inför muntliga prov kommer det att ta mer tid och ingen kommer att hinna rätta dem”.

Andra argumentationstekniker att vara uppmärksam på är:

• Cherry picking, plocka russinen ur kakan. Att bara välja de källor eller argument som stödjer ens egen åsikt.
• Det enskilda exemplets makt. Ett enskilt exempel används för att bevisa ett generaliserande påstående.
• Falsus in uno, falsus in omnibus (latin för ”Falsk om en sak, falsk om allt”) – ett enskilt fel används för att avfärda allt.
• Falsk slutledning. Argumenten är ogiltiga och slutsatsen följer inte premisserna. ”Tuppen gal alltid före soluppgången. Alltså beror soluppgången på att tuppen gal.”
• Gish-galopp. Presentation av så många argument som möjligt, utan hänsyn till argumentens bärighet, så att motbevisningen blir lång, mödosam och kanske inte hinns med inom given tid.
• Argumentum ad populum. Påstå­ende att något är sant bara för att majoriteten tycker det.
• Hundvissla. Säga något som verkar normalt för majoriteten men som också innehåller en politiskt kodad signal till en mindre grupp. Kan användas för att mobilisera stöd eller motstånd.

Synliggör fallasin
Hur bemöter man bäst en fallasi? Barbro Fällman tycker att det framför allt i akademiska sammanhang är bra att synliggöra fallasin, men att det alltid är bättre för diskussionen att ställa frågor än att göra påståenden om motparten: ”Använder du ett bedrägligt argument nu?”
– Då kanske den andra kommer i svaj och börjar mumla, eller säger ”Nej, det var inte min mening”. Sakfrågan försvinner när fallasier används så man ska vara modig och dra tillbaka diskussionen till sakfrågan.