Dataspelsundret i Skövde börjar på högskolan

Över 500 studenter pluggar dataspel på Högskolan i Skövde, 40 procent av alla som studerar spel på högskolenivå i Sverige. Utbildningarna ger avtryck utanför lärosätet. I Skövde finns nu ett 30-tal dataspelsföretag.
Mest med hjälp av papper och penna har studenterna gjort analoga prototyper till dataspel. Efter en kort introduktion från en av studenterna börjar läraren Andreas Jonasson spela.

Läraren Andreas Jonasson böjer sig fram över bordet med en pappersprototyp till ett dataspel. Studenterna i projektgruppen tittar intresserat på. Nästan alla har munskydd.
Prototypen består av ett pappersark med små lila lappar på. Spelet tilldrar sig på en rymdstation och lapparna representerar rum och korridorer på stationen. Dolt på undersidan av lapparna står beskrivet vad spelaren hittar i rummet.

Andreas Jonasson

Meteor i korridoren
Andreas Jonasson spelar genom att peka på en lapp och säga ”jag går dit”. En tjej i toppluva vänder på lappen och läser högt texten på baksidan. Spelet går bra tills texten berättar att Andreas Jonasson möter en meteor i en korridor.
– Jag dog helt enkelt, säger han och börjar om.

Vid nästa försök kommer han ända till slutet av spelet och studenterna i gruppen applåderar.
Det är första veckan på 15-poängskursen Spelprojekt 2. Studenterna går årskurs två på kandidatutbildningen och är indelade i 14 olika projektgrupper där man blandar studenter från de olika specialutbildningarna i dataspelsutveckling, 2D- och 3D-grafik, animation, design, game writing, ljud, musik och programmering. I den här kursen samsas tre olika ämnen med olika forsknings- och ämnestraditioner: informationsteknologi, digitalt berättande och ämnet musik. Det är gruppernas samarbete och inte det färdiga resultatet som ska examineras.

Prototyp på tid
Studenterna har förutom olika introduktionsföreläsningar fått tio timmar på sig att göra prototyper av dataspel som de konstruerat med hjälp av papper och penna, tejp, legoklossar och blomsterpinnar. I första omgången skulle de göra fem olika prototyper, som till i dag reducerats till två. Och nu visar grupperna upp prototyperna för lärarna för första gången.

Efter att ha provspelat också gruppens andra prototypspel säger Andreas Jonasson:
– Jättebra, jag är jättenöjd. Det ska bli kul att vara mentor för den här gruppen. Nu när ni sett mig spela och hur jag reagerade har ni kanske fått idéer om vilken prototyp ni ska gå vidare med och hur ni ska gå vidare. Ni har nu åtta timmar på er, efter helgen ska ni ha bestämt vilken prototyp ni ska fortsätta med och göra en digital prototyp av. Mer information kommer i eftermiddag på Canvas.

Lyhörd miljö
I den bitiga vinden och på ett tunt lager nyfallen snö tar vi oss till en annan byggnad på campus för att träffa nästa projektgrupp. På vägen berättar Andreas Jonasson att han är utbildad civilingenjör från BTH och jobbade vidare på den högskolan innan han för ett par år sedan kom till Skövde som lärare i programmering.
– Men vi lärare får rycka in där det behövs. Här är en väldigt lyhörd miljö där man samarbetar mellan avdelningarna och löser de problem som uppstår. Och samarbetet med stödfunktionerna är viktigt, utan schemaläggarnas slit skulle vi till exempel inte ha kunnat genomföra den här kursen på campus, säger han.

Vid millennie­skiftet förde några eldsjälar på Högskolan i Skövde samman de tre ämnena medieteknik, datakonst och datateknik till en utbildning i dataspel.
Foto: Högskolan i Skövde

Mellan Andreas Jonassons provspelningar av projektgruppernas prototyper hinner jag prata med några studenter. Julia Scheving kommer från Stockholm och studerar på inriktningen game writing.
– Sedan jag spelade ett Starwars-spel med väldigt bra story när jag var tolv år har jag varit inställd på att skriva dataspel, säger hon.

Efterlyser engelskan
Julia Scheving tog ett sabbatsår efter gymnasiet innan hon 2020 började på Högskolan i Skövde. Hon anser att det är en bra utbildning.
– Men den är lite väl akademisk och jag tycker att vi i game writing skulle skriva på engelska, dataspelen görs ju på engelska.

Två andra studenter jag pratar med är lite äldre. David Löving pluggar design.
– Jag är före detta matte- och naturkunskapslärare, fast med ett jättestort spelintresse givetvis. Jag får se vart den här utbildningen tar mig. En idé är att starta eget tillsammans med några kurskompisar, säger han.

André Johansson har utbildat sig inom film och teater.
– Mitt mål har alltid varit att jobba med ljud och nu har jag förstått att det är spelljud jag vill hålla på med. Så målet för mig är att efter utbildningen få ett internship på ett spelbolag.

Smågrupper och munskydd
Läraren Marcus Toftedahl berättar att det var nära att den här kursen inte hade kunnat genomföras på campus. När kursen planerades hade högskolan återvänt till normalläge. Men så kom nya restriktioner och rektor beslutade att undervisning för mer än 50 studenter skulle hållas på distans.
– Och vi har 150 studenter i kursen. Men kursen handlar om samarbete så vi propsade på att få genomföra den på campus. Genom att boka så många lediga lokaler som möjligt kunde vi dela upp studenterna i smågrupper och med obligatoriska munskydd genomföra kursen nästan som tänkt, säger Marcus Toftedahl.

Marcus Toftedahl

Han påpekar att fastän spelindustrin är en digital bransch som gör onlinebaserade produkter så är det fysiska mötet avgörande för kreativiteten.
– Det är också grunden till spelundret i Skövde, som det brukar kallas. Det verkar som vi ger våra studenter möjlighet att skapa något som är unikt men också spelprodukter som folk över hela världen vill konsumera. Det måste vi försöka bibehålla oavsett pandemi eller inte.

Spel blev världssuccé
Högskolan i Skövde hade under 1990-talet skilda utbildningar i medieteknik, datakonst och datateknik. Precis när it-bubblan brast vid millennieskiftet kom några eldsjälar på att föra samman de tre ämnena till en dataspelsutbildning.
– En faktor som också bidrar till framgången är att det finns ett aktivt dataspelskluster i Skövde. Science Park Skövde, som ligger i direkt anslutning till högskolan, startade för 15 år sedan en spelinkubator för alumner, och tillsammans med Skövde kommun bildar vi Sweden Game Arena. Den senaste stora grejen i spelvärlden i Skövde är världssuccén för spelet Valheim, som före detta studenter gjorde på inkubatorn.

Marcus Toftedahl gick själv den första versionen av utbildningen. Sedan dess har han bland annat jobbat på Räddningsverket med att göra spel och onlineutbildningar för brandmän. Genom ett samarbetsprojekt kom han tillbaka till högskolan där han nu är adjunkt och doktorand.
– Vi har riktat in vår forskning på hur spel utvecklas i branschen, säger han.

Han har själv studerat hur spelutveckling går till i Sverige, Kina och Indien.
– Kursen Spelutveckling 2 som går nu är en vidareutveckling av en kurs vi tog fram för kinesiska studenter och som vi har anpassat till vår verksamhet.

Från hela landet
Lärarna kommer från många olika håll.
– Avdelningen för spelutveckling har 40–45 lärare. Det är en stor bredd på gruppen. En del har bakgrund som spelutvecklare, det finns kognitionsvetare, litteraturvetare, filmvetare, men också mer ämnesspecifika som programmeringslärare, kanske med kunskap inom AI eller grafikprogrammering.

Studenterna kommer från hela landet och de flesta kommer mer eller mindre direkt från gymnasiet.
– Generellt är det fortfarande en övervikt av killar. Mellan 25 och 30 procent är kvinnor, merparten av dem är inom de mer estetiska ämnena, grafik och gamewriting. I de grupperna brukar könsfördelningen vara ungefär 50–50, medan kvinnor är underrepsenterade inom de tekniska områdena, under 20 procent.

Enligt Marcus Toftedahl har Högskolan i Skövde en större andel kvinnor jämfört med andra spelutbildningar i landet.
– Det beror till stor del på Donna, en intressegrupp av studenter och lärare vid högskolan, som arbetar med jämställdhetsfrågor inom spelutveckling. Genom Donna arbetar vi på att få in fler kvinnor i spelbranschen, och större jämställdhet, vilket är en högaktuell fråga. Det är en toxisk situation på många arbetsplatser som sysslar med spelutveckling och även inom spelvärlden där kvinnor blir trakasserade när de går online.

Sedan länge annonserar inte högskolan i spelmedia och på spelsajter.
– Det är inte nödvändigtvis de mest spelintresserade vi vill ha utan vi är intresserade av de som vill utveckla spel. Det är stor skillnad att gå från att vara konsument till att bli producent, säger Marcus Toftedahl.

Vad gör du här?

Ran ”Bonny” Zhang

Ran ”Bonny” Zhang, lektor i grafik vid avdelningen för spelutveckling, Högskolan i Skövde.
– Jag har varit i Skövde i snart tre år och nu undervisar jag på kursen Spelprojekt 2. Vi har just uppdaterat kursen, spel­industrin förändras och vi måste därför utveckla undervisningen.

Vad har du för bakgrund?
– Jag var docent vid Shanghai University och undervisade i grafik för animation och spel samt var rektor för Shanghai Vancouver Film School.

Varför flyttade du till Skövde?
– Vid en konferens blev jag inbjuden till Högskolan i Skövde. Livet i Shanghai var alldeles för stressigt och det fick min man och mig att vilja byta miljö.

Hur kändes det att flytta till Skövde?
– Vi älskar båda den lugna och naturliga livsstilen i Skövde. Men nu har vi en extra lägenhet i Göteborg främst för att vår dotter studerar där, vilket ger oss ett ”semi-city life”.

Hur var det att byta från ett stort universitet till en liten högskola?
– På universitetet i Shanghai var jag mer administratör än universitetslärare. Här har jag mycket större möjligheter att själv utvecklas.


Kategorier: Artiklar, Samverkan, Undervisning, Utbildning
Lärosäten: Högskolan i Skövde