Över 600 universitetslärare, som är ansvariga för masterutbildningar på offentliga universitet i Frankrike, utsattes förra året för ett diskrimineringstest. Med några dagars mellanrum fick de tre likvärdigt utformade e-postmeddelanden. Breven var kortfattade och innehöll alla en förfrågan från en fiktiv student som ville veta hur han kunde presentera en kandidatur.
De var undertecknade med tre olika namn: Thomas Legrand, Mohammed Messaoudi och Lucas Martin. Den sistnämnda skrev att han hade fått rådet att berätta att han satt i rullstol. Målet var att se om det fanns någon skillnad i antalet svar från lärarna.
Liknande tester förut
I Frankrike har en rad liknande tester tidigare visat att personer med nordafrikanskt ursprung har mellan 20 och 30 procents lägre chanser att bli kallade till en anställningsintervju eller att få besöka en ledig lägenhet, jämfört med personer med ”franskklingande” namn.
– Diskriminering på eftergymnasiala utbildningar är fortfarande ett relativt outforskat område även i andra länder, enligt Yannick L’Horty, professor i ekonomi vid universitetet Gustave Eiffel och en av forskarna bakom studien.
Foto: Lionel Lorquin
Han berättar att han och hans kollegor blev förvånade över resultatet. Skillnaden mellan antalet svar till signaturerna Thomas Legrand och Lucas Martin var till exempel inte signifikant.
– Vi blev överraskade eftersom studier inom andra områden har visat att diskrimineringen av personer med funktionshinder ligger på ungefär samma nivå som diskrimineringen på grund av ursprung, säger Yannick L’Horty.
Tydliga skillnader
Däremot fanns det en påtaglig skillnad mellan lärarnas intresse för Thomas Legrand och Mohammed Messaoudi. I genomsnitt fick den sistnämnda nio procent färre svar än den förstnämnda. Skillnaden var betydligt större när läraren ansvarade för en master där antalet sökande är högt; 33 procent på juridiska program och 21 procent på naturvetenskapliga utbildningar.
Yannick L’Horty förklarar att det inte går att göra situationstester längre fram i ansökningsförfarandet, eftersom forskare inte har rätt att falsifiera betyg och identitetshandlingar. Men försöket räcker som bevis för att en student med nordafrikanskt ursprung har betydligt lägre chanser att bli antagen på en master som senare garanterar en plats på arbetsmarknaden.
– Svarsfrekvensen bevisar att det finns en snedfördelning i rekryteringen, säger Yannick L’Horty.
Ensamt ansvar blir diskriminering
Forskarna gjorde också en enkätundersökning för att ta reda på omständigheterna kring antagningssystemen. Den visade att universitetslärare som ensamma har ansvaret för processen i högre grad diskriminerar, än när de ingår i en grupp.
Enligt Yannick L’Horty ska studien inte ses som ett bevis för att franska universitetslärare skulle vara rasister.
– Snedfördelningen grundar sig sannolikt på så kallad statistisk diskriminering, säger han.
Det skulle betyda, utvecklar han, att lärarna mot bakgrund av att det i dag finns färre personer med nordafrikanskt ursprung på populära masterprogram, omedvetet drar slutsatsen att de också har lägre chanser att lyckas, och att det därför är mindre lönt att svara på deras förfrågan.
De offentliga universiteten i Frankrike drivs av ett jämlikhetssträvande, och terminsavgifterna är till exempel låga.
Studentfacken reagerar
Studien har väckt stor uppmärksamhet. Studentfacken har sagt att den bevisar vad de redan har haft på känn. Manuel Tunon de Lara, som är ordförande för universitetsrektorernas förbund France Universités, har reagerat med att studien måste bidra till större medvetenhet om problemet.
Yannick L’Horty och hans kollegor har flera konkreta idéer om hur diskrimineringen kan motarbetas. En är att urvalet alltid görs av ett lärarkollektiv, vilket minskar risken för bias. En annan att de ansvariga för masterprogrammen får gå på kurs för att bli mer uppmärksamma på omedvetna stereotypa föreställningar.
– Utbildningar där trycket är hårt bör också få mer resurser för att förbättra urvalsprocessen, och för att bereda mer plats åt personer ur minoritetsgrupper.
Forskarteamet har nyligen bildat en nationell arbetsgrupp som ska samla information kring diskrimineringsproblem på högre utbildningar.
