Det som händer i kroppen när man sitter stilla mycket är bland annat att dess energiförbrukning blir låg, och därmed går kroppens ägare miste om viktiga hälsoaspekter.
– Utifrån forskning vet man att stillasittande inte är bra för hälsan. Man vet också att det inte är bra med den ensidiga belastningen som kommer av att inte ändra ställning så ofta, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Inte sittandet som gör ont
Han betonar att just själva sittandet alltså inte nödvändigtvis är det som avgör om man får ont eller inte.
– Du kan också få ont om du står upp hela dagen eller går en promenad på åtta timmar.
Det som är belagt i forskning är att en person som ofta är långvarigt stillasittande löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar och därmed också riskerar en för tidig död, säger David Hallman.
För forskare och universitetslärare kan det därför finnas anledning att vara uppmärksam på hur man rör på sig – och inte – under arbetstid. Jobbet som utförs är som regel datorbundet, och ofta kombinerat med en hög arbetsbelastning med övertids- eller helgarbete.
– Kopplingen mellan vad man gör och den arbetsbelastning man har är viktig. Har man mycket att göra så tar man sig inte lika ofta tiden att till exempel gå ut och springa, säger David Hallman.
Arbetsgivarens ansvar
Här har arbetsgivaren ett ansvar att se över de anställdas arbetsbelastning, menar han. Arbetsgivaren har också ett ansvar för att arbetet ska vara tillräckligt varierande. Att utforma lokaler som möjliggör rörelse kan vara ett sätt att göra det, menar han.
– Som individ kan man däremot försöka se till att exempelvis boka in pauser mellan sina möten, om man har många på raken.
Även rörelsemönstret är upp till individen. Särskilt nu när hemarbetet ökat, säger David Hallman.
– De som brukar springa på lunchen kommer att fortsätta med det, och de som står upp och jobbar kommer säkert att fortsätta med det.
Träning hjälper
På individnivå kan den som är aktiv och tränar i sin vardag oftast sitta ganska mycket stilla utan att för den skull riskera ohälsa. Och det räcker ofta inte heller med att variera mellan att sitta och stå på jobbet, förklarar han. Däremot leder det senare till variation, vilket i sig är betydligt bättre än att sitta i samma ställning hela arbetsdagen.
– Men du får ju inte den där boosten och hälsoeffekten av att variera mellan att sitta och stå. Då behöver man komma upp i puls, säger David Hallman.
Att röra sig för mycket kan också vara en riskfaktor i sig för ohälsa.
– Det forskar vi en del om. Men för kontorsarbetare är risken att röra på sig för mycket på jobbet inte så stor, det handlar snarare om tunga lyft och den typen av arbete.
Vad kan arbetsgivarna göra åt stillasittandet?
– Genom att se till att de anställda har möjligheter och förutsättningar för att kunna påverka arbetet så att de anställda får tillräckligt med rörelsemöjligheter. Jobbet ska inte vara styrt på ett sätt som gör att man inte får möjlighet att ändra arbetsställning eller går miste om en paus, säger David Hallman.
