Från inbördeskrig till livet som doktorand

Mohamed Al-Sabri bytte inbördeskrigets vardag mot ett forskarstipendium i Sverige. Fyra år senare är han doktorand vid Uppsala universitet och känner sig trygg, även om resan mot drömmen om ett nytt liv är långt ifrån över.
Mohamed Al-Sabri har flytt inbördeskriget i Jemen, som nu har pågått i åtta år. Av landets omkring 32 miljoner invånare är över 23 miljoner i behov av humanitärt stöd. För över hälften av dem är behoven akuta, enligt FN.

Granateld följs av rejäla smällar innan ett svampliknande moln av rök och eld reser sig över berget Nuqm i nordvästra Jemen. Mohamed Al-Sabri, doktorand i biomedicin vid Uppsala universitet, berättar hur scenerna i filmklippet följs av att sten, grus och aska först blåser uppför berget av smällen, för att sedan med full kraft rulla tillbaka mot huset som han och hans släktingar bor i.

Målmedveten väg ut
Mohamed Al-Sabri är uppvuxen i trakterna kring Jemens huvudstad Sana, och flera i familjen är akademiker. Han tog sin kandidatexamen i farmaci vid universitetet i Aden för 15 år sedan och började jobba som forskningsassistent. Efter något år gick han vidare till ett internationellt livsmedelsföretag där han arbetade som medicinsk delegat kring näringsrelaterade sjukdomar.

Han fick sedan en tjänst på ett multinationellt läkemedelsföretag, innan inbördeskriget bröt ut i slutet av 2014. Under de nästan fyra år som han spenderade i det rasande kriget, planerade han målmedvetet vägen för att ta familjen ut ur Jemen.

Även om Mohamed Al-Sabri hade ett jobb som – när lönen väl kom – gav en inkomst var levnadssituationen totalt omöjlig. Inte bara för honom utan för hela landets samlade befolkning, en situation som många befinner sig i än i dag då inbördeskriget pågår för fullt.
Varenda dag gick ut på att ta sig ”över hinder och igenom utmaningar”, som han beskriver det. Vardagen tog plats i ett samhälle där el, vatten och infrastruktur var helt utslaget.

Ibland fick han ledigt från jobbet för att det inte gick att gå ut, och ibland fick han försöka lösa sin arbetsdag. Hela tiden var livet osäkert.
– När som helst kunde man bli stoppad av milisen, och när man blev det gällde det att göra som de sade och inte sticka ut. Då fanns risken för att gå off-the-grid, att man försvann.

Bestämde sig för att bli forskare
Han bestämde sig för att bli forskare inom läkemedelsutveckling, och fick ett stipendium av Svenska institutet för att studera biomedicin på mastersnivå i Sverige. Den fallerade infrastrukturen och vägspärrarna gjorde att enbart resan till flygplatsen tog tolv timmar. Biljetten till Egypten – första stoppet mot Sverige – kostade en halv månadslön.

När han kom fram i augusti 2017 följde en nervös väntan. Två månader senare kom familjen efter. Han var rädd hela tiden. Tillsammans kunde de flytta in i en lägenhet i Skutskär, samtidigt som Mohamed Al-Sabri studerade till en master i biomedicin vid Uppsala universitet.

Nu är han inne på första året som doktorand och har ett permanent uppehållstillstånd, men vägen dit har inte varit spikrak. SULF har hjälpt honom mycket, säger han och räknar upp alla intyg och blanketter som krävdes för att han till sist skulle kunna få sitt permanenta uppehållstillstånd i december förra året. Det krävs bland annat ett anställningskontrakt, och enligt nya regler som trädde i kraft 2021 bedöms möjligheten till att få uppehållstillstånd för var och en i en familj individuellt. Det gör att barnen, som nu har varit här längre än tre år, också har fått permanenta uppehållstillstånd.

Viktigt med uppehållstillstånd
Deras mamma, som har varit hemma under åren de var små, är fortfarande i Sverige på ett tillfälligt uppehållstillstånd.
– Hon är sjuksköterska men går nu på SFI och läser engelska, för att kunna komma in på en undersköterskeutbildning i Sverige. Planen är att hon ska kunna börja jobba om ett år. Först då kan hon få ett permanent uppehållstillstånd.

”Med ett tillfälligt uppehållstillstånd lever jag hela tiden med vetskapen om att jag och min familj kan bli hemskickade. Det finns exempel på hur det har hänt i andra länder.”

Och det är viktigt, säger Mohamed Al-Sabri.
– Med ett tillfälligt uppehållstillstånd lever jag hela tiden med vetskapen om att jag och min familj kan bli hemskickade. Det finns exempel på hur det har hänt i andra länder, i Danmark har man nu börjat skicka tillbaka människor från Syrien som har kommit för att fly undan deras inbördeskrig.

Det inbördeskrig som fortfarande råder i Jemen var ett resultat av den frigörelse som flera av länderna i regionen demonstrerade sig till – eller försökte demonstrera sig till – under den arabiska våren 2011.
I dess svallvågor ville Jemens befolkning ha detsamma, men i stället följdes en statskupp upp av inbördeskrig mellan i huvudsak de regeringsstödda trupperna och huthirebellernas styrkor. Sedan dess har den humanitära situationen i landet varit katastrofal och FN beräknar att 20 miljoner människor riskerar att dö av svält, om inte kriget upphör.

  • Mohamed Al-Sabri has worked from home a lot during the pandemic. When his work tasks allow, he will continue to do so. ”But I really love the lab, so I will definitely not work remotely full-time,” he says.
  • In his research, Mohamed Al-Sabri studies the underlying mechanisms of the side effects of statins. Statin drugs are used to lower cholesterol levels and prevent cardiovascular disease. The ultimate goal is to find ways to reduce these side effects.

På kafét intill Fyrisån i centrala Uppsala har Mohamed Al-Sabri väntat länge på att få stoppa baklavan med melonskiva som han har på fatet framför sig i munnen. Han börjar tugga mellan meningarna.

Svårt att återvända
Det kommer nog aldrig att bli så att han åker tillbaka till Jemen, tror han. Det smärtar eftersom han saknar det mycket, framför allt föräldrar och vänner som fortfarande är kvar. Han oroar sig varje dag men de hörs bara varannan vecka. I Jemen är det svårt att hitta en ordentlig internetuppkoppling som fungerar för videosamtal, men om du har tillräckligt med pengar kan du köpa dig en mindre mängd data för att kunna surfa någon gång ibland.
– Men då måste du verkligen vara ganska rik, säger Mohamed Al-Sabri.

Här i Sverige har han engagerat sig i facket, och blev nyligen invald i styrelsen för SULF vid Uppsala universitet. Han ser framför allt två saker som viktiga med sitt fackliga uppdrag: att rekrytera för att organisationen ska bli starkare och att jobba för en god arbetsmiljö.
– I Sverige har facket så mycket mer mandat och makt att förändra än vad de fackliga organisationerna i Jemen har. Det är helt annorlunda. För de forskare som kommer hit från andra länder är det inte alltid självklart att facket kan hjälpa dig med sådant som jag har fått hjälp med, uppehållstillstånd och andra frågor utanför jobbet. Den upplysningen vill jag vara med och se till att de får.

Efter flera misslyckade försök lyckades FN få till förhandlingar mellan regeringen i Jemen och huthirebellerna. Fredssamtalen hölls i Sverige 2018 med tillstånd av stormakterna Iran, som stödjer rebellstyrkorna, och Saudiarabien som står bakom regeringens styrkor. Men än så länge råder inte fred. Mohamed Al-Sabri hoppas därför på att kunna ta sina föräldrar till Sverige, men han tror inte att det kommer att vara möjligt med nuvarande regler.

Kan tvingas lämna Sverige
När han är klar med sin doktorandutbildning kan det därför bli en flytt från Sverige, förmodligen till Storbritannien. Han har studiekamrater och vänner som bor och jobbar där. Många har kunnat återförenas med släkt och föräldrar.
Dessutom är det svårt att få jobb inom läkemedelsbranschen i Sverige utan att kunna språket, har han upplevt. Visserligen kan Mohamed Al-Sabri svenska och har inga större problem med att förstå och läsa. Men det är en bit kvar tills de naturliga konversationerna kommer.

Att han är flytande på engelska hjälper konstigt nog inte så mycket, menar han.
– Min upplevelse från arbetsmarknaden är att det är mer svenska som gäller i just min bransch. Inom it-branschen kan du få ett jobb bara du kan engelska. För mig har det inte varit så.

”Facket har gjort ett bra jobb hittills med att uppmärksamma politiker och Migrationsverket på problemen med lagstiftningen. Men man borde ha varit mer förutseende.”

Risken är därför att han måste lämna Sverige, trots att han trivs otroligt bra. Även om han vill tacka facket för mycket hade SULF kunnat agera mer proaktivt när det gäller den nya migrationslagen, säger han.
Nu upplever han att man väntade till dess att medlemmar drabbades av de nya reglerna innan man lade i en extra växel för att försöka påverka politikerna.
– Facket har gjort ett bra jobb hittills med att uppmärksamma politiker och Migrationsverket på problemen med lagstiftningen. Men man borde ha varit mer förutseende och förbundet hade kunnat lägga mer krut på att motverka processen i ett tidigare skede.


Kategorier: Artiklar, Arbetsmiljö, Doktorand, Forskning, Porträtt, SULF, Utbildning, Utrikes, Villkor
Lärosäten: Uppsala universitet

Read this article in English