Fler än var tionde av de 2 995 kvinnliga SULF-medlemmar som har besvarat den enkät som förbundets rapport bygger på anser inte att kvinnor och män behandlas som jämställda på deras arbetsplats.
Högre arbetsbörda
I de intervjuer som har gjorts med 54 medlemmar, 32 kvinnor respektive 22 män, framkommer vidare att kvinnorna anser att de har en högre arbetsbörda än sina manliga kollegor.
– När det handlar om arbetsfördelning blir det väldigt tydligt att kvinnor oftare åläggs administrativa arbetsuppgifter som inte är meriterade, jämfört med sina manliga kollegor. Det ökar deras arbetsbörda och står i vägen för deras yrkeskarriärer, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, arbetsmiljöforskare och rapportförfattare.
Bland de 2 451 manliga medlemmar i SULF som besvarade enkäten, ansåg å andra sidan bara något fler än tre procent att kvinnor och män inte behandlas jämställt på deras arbetsplats.
– Det är väl så enkelt som att man blir mer medveten om det som man själv utsätts för, säger Anna-Carin Fagerlind.
Risk för stress och ohälsa
Den högre arbetsbördan leder till att kvinnor inom akademin löper en ökad risk för psykisk ohälsa och stress. Icke jämställda arbetsplatser, där kvinnor i högre utsträckning än män upplever att de behöver ägna arbetstid åt att bemöta exempelvis härskartekniker, förstärker dessa risker ytterligare, menar hon.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl tror dock inte att akademin är mindre jämställd än den övriga arbetsmarknaden.
– Men jag tänker att det luriga med akademin är att problemen är mer dolda, dolda under osäkerheten när det gäller anställningar och i tanken om att meriter ska styra hur långt man går.
Det gör problemet både lättare att missa och svårare att angripa, vilket i rapporten beskrivs som att akademin kan ”förefalla jämförelsevis jämställd”, eftersom det är ungefär lika många män som kvinnor som är verksamma inom den.
Mer akademiskt hushållsarbete
Dessutom gör meritokratin som akademin bygger på att en utomstående bedömare föranleds att tro att det är den bäst lämpade och mest meriterade som kan göra karriär och få resurser tilldelade sig, vilket inte alltid är fallet, menar Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
För att göra akademin mer jämställd som arbetsplats kan arbetsgivarna till att börja med ta ett grepp för att se över arbetsfördelningen, säger hon.
– Det handlar om att titta på vilka det är som får göra de icke meriterande arbetsuppgifterna, det akademiska hushållsarbetet, på arbetsplatserna. Vilka får åka gräddfil och vilka får bära bördan?
På en övergripande strukturerad nivå behöver man också titta på de förutsättningar som män respektive kvinnor har när det gäller att få forska, menar Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
– När allt är så beroende av att man ska söka och få forskningspengar måste det finnas samma utrymme för kvinnor som för män att faktiskt göra det. Och det utrymmet påverkas så klart av hur stor ens arbetsbörda är.
Sluta gynna män
Hennes uppfattning är att det finns en sorts inbyggd rädsla för att gynna kvinnor, då det samtidigt innebär att män i någon mån behöver gynnas mindre än vad som är fallet i nuläget. Den rädslan – menar hon – behöver arbetsgivarna strunta i.
– Vissa saker måste också sluta ligga på kvinnor att hantera. Det är snarare så att män behöver sluta gynna varandra och hålla sig ifrån att utöva härskartekniker än att kvinnor behöver slå ifrån sig, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
