Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Uppåt för life science till följd av pandemin

Pandemin har gett ett uppsving för forskning och innovation. Och på den årliga nationella life science-konferensen signalerar sektorn gott självförtroende.

9 februari, 2022
Marielouise Samuelsson
Agneta Stålhandske

För andra året i rad präglades den nationella life science-konferensen av coronapandemins begränsningar.
Det blev återigen ett digitalt arrangemang samt en påminnelse om hur pandemin satt strålkastarljuset på området, genom att forskningsframsteg i unik omfattning har konkretiserats i form av vaccin och vaccintekniker.

Samverkan är nyckeln
Konferensen gjorde sitt avstamp i den nationella life science-strategi som regeringen presenterade 2019, en samverkan mellan utbildnings-, närings- och socialdepartementet. Som en del av strategin har man öppnat ett life science-kontor och utsett en särskild samordnare, Jenni Nordborg, som agerade moderator vid flera av konferenspunkterna.

Nyckelordet i alla life science-sammanhang är ”samverkan”, mellan vård, näringsliv och akademi och under varje programpunkt på det späckade schemat lyftes exempel på samverkan. När området diskuteras generellt blir det gärna fokus på samverkan mellan vård och innovativa företag, men mindre på universitet och högskolor och den forskning som är förutsättningen för innovation.

Stefan Bengtson

Akademins roll
Stefan Bengtsson, rektor vid Chalmers, var en av få som underströk akademins roll specifikt, bland annat genom att lyfta fram samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner. Han nämnde bland annat Eidgenössische Technische Hochschule, ETH, i Zürich, där teknikutbildning kompletterats med läkarutbildning.
– Chalmers har sedan några år också medicin­teknisk utbildning, i samarbete med Göteborgs universitet och Sahl­grenska akademin.

Han påminde också om utbildningens vikt, att därför inte bara prata om aldrig så framgångsrik forskning och skulle gärna se nya ”hybridutbildningar” i form av samverkan mellan läkarstudenter, teknikstudenter och jurister.

Utveckling åt fel håll
Pandemin har som förutnämnt alstrat forskning och innovationer. I flera programpunkter lyftes det fram att det dessutom har funnits och finns mycket investeringsvilligt kapital. Gällande de ekonomiska förutsättningarna för life science tog Stefan Bengtsson återigen upp akademin.
– Utvecklingen går åt fel håll, allt mer resurser konkurrensutsätts i stället för att gå till lärosätena.
Det är inte fel på konkurrens, men medelstilldelningen nu är ur balans, sade han.

En av programpunkterna hade rubriken ”Integrering av forskning och innovation i vården – om det omöjligas konst”. Hur exempelvis läkare ska få tid för forskning i tjänsten är välkända och ofta diskuterade bekymmer, liksom hur forskningsresultat ska komma till nytta i en vårdapparat som knappast har något överskott på personella eller ekonomiska resurser.

Tillkommer gör att nationella ambitioner ska tillämpas och samverka i en verksamhet som styrs av 21 regioner.
– Vi måste korta tiden från forsknings­resultat till vård och se akademin som del av vården, sade Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet och dekan för KI:s Campus Nord.

Anna Martling

Hoppfulla politiker
Från den politiska nivån är life science omhuldat och fyllt av förhoppningar om framsteg, från regeringshåll påpekades inför konferensen att Sverige måste vara ”världsledande” i sammanhanget. Samtidigt kan man notera att Sverige redan har en hyfsad position, enligt EU ligger man på femte plats på listan över världens mest innovativa ekonomier.

Den gynnsamma utvecklingen påpekades av bland andra Stina Billinger, statssekreterare på närings­departementet som kunde jämföra med åren då regeringen ”började adressera life science”, som då beskrevs som ett område som tappade mark.

Självförtroende och optimism
Att utvecklingen nu går åt ett annat håll märktes i flera konferensinlägg. Life science-frågan kännetecknas nu av mer självförtroende och optimism. Samuel Engblom, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, menade att det nu är viktigt att ta tillvara utvecklingen.

Samuel Engblom

– Vi måste fortsätta att vara bra, Sverige måste skapa sådant som forskare i andra länder är intresserade av. Svensk forskning finns redan i internationella sammanhang, men vi måste sikta på att svensk forskning får ännu mer internationellt genomslag.

Marielouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023