Pandemin fortsätter att prägla högskolans nya ord

Är det någon skillnad mellan hybridundervisning och blandade lärmiljöer? Ja, slår Universitets- och högskolerådet, UHR, fast i den senaste upplagan av sin svensk-engelska ordbok. Många nya ord är krångligt långa – det längsta hela 26 bokstäver långt.
Jari Rusanen
Jari Rusanen

– Coronapandemin har präglat årets arbete med ordboken väldigt mycket och gör det svårt. Vissa termer är nya och lärosätena är därför inte helt överens om vad de betyder. Samtidigt används orden väldigt mycket och då finns ett behov av att få dem översatta, säger Jari Rusanen som ansvarar för ordboken vid UHR.

Till exempel har den engelska termen blended learning blivit mer spridd med anledning av pandemin. Enligt ordboken ska den översättas till blandade lärmiljöer. Samtidigt har hybridundervisning (hybrid teaching) dykt upp som en ny term både i svenskan och engelskan. På vissa lärosäten har de två termerna använts synonymt. Men ordbokens terminolog och referensgrupp har kommit fram till att det finns en viktig skillnad.

Hybridundervisning är en ”undervisningsform där vissa studenter deltar fysiskt på plats och andra digitalt på distans vid ett och samma undervisningstillfälle (synkront)”. Blandade lärmiljöer är i stället en ”utbildningsform där fysiska moment varvas med digitala verktyg och moment (synkrona eller asynkrona) i avsikt att främja lärande genom att ta tillvara fördelar med de olika formaten”.

Skillnad på halvfart och halvtid
Andra termer vars skillnad har orsakat mycket diskussion är till exempel halvtidsstudier (part-time studies) och halvfartsstudier (studies at 50 percent pace). Ordboken slår fast att halvtidsstudier innebär att ens studier motsvarar en 20 timmars arbetsvecka. Halvfartsstudier säger däremot inte hur stor del av veckan som studierna totalt sett ska uppta, utan bara att studietakten på själva utbildningen är på 50 procent.

En person kan alltså studera på heltid och samtidigt på halvfart, genom att studera två parallella kurser som ges på halvfart.
– Vissa lärosäten gjorde ingen skillnad på de här begreppen, säger Jari Rusanen.

”Ivägledning” ett nytt ord
Ett helt nytt ord i ordlistan, och nytt för många även inom högskolevärlden, är ivägledning. Det har skapats och använts länge inom UHR och syftar på vägledning som leder iväg, utomlands. International mobility guidance har nu blivit den engelska översättningen.
– UHR koordinerar insatser för vägledare inom högre utbildning och ordet har därför spritt sig en del, säger Jari Rusanen.

Ett ord som kommit från engelskan in i svenskan och används allt oftare är micro-credentials. Det svenska ordet har blivit mikromeriter.
– Det används mycket inom konceptet livslångt lärande. Det kan vara högskolepoäng från enstaka kurser, men inkluderar även vad man har lärt sig utanför akademin, säger Jari Rusanen.

Ordboken beskriver mikromeriter som ”dokumenterade bevis som bekräftar en persons läranderesultat i en utbildning av mindre omfattning enligt en bedömning gjord utifrån transparenta standarder och krav”.

26 bokstäver i längsta ordet
Akademin och byråkratin är ökända för sina krångliga språk, och svenskan för sina långa, sammansatta ord. Ordbokens nya termer har en medellängd på 14 bokstäver per ord. Det längsta ordet är hela 26 bokstäver långt: huvudstuderandeskyddsombud (chief student safety representative).

Myndigheter har en skyldighet att uttrycka sig på ett sätt som är enkelt och begripligt, med så kallat klarspråk. Det är i grunden en demokrati- och rättssäkerhetsfråga.

Tar ni upp vikten av att använda klarspråk i era diskussioner?
– Absolut, men vi kan inte skapa nya termer i ordboksgruppen utan tar de som finns och väljer då en term som har mycket spridning och är den språkligt bästa, säger Jari Rusanen.

I det här fallet valde gruppen bort en ännu längre variant som primär term: huvudstuderandearbetsmiljöombud –  31 bokstäver långt.


Kategorier: Artiklar, Digitalisering, Undervisning, Utbildning