Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Danska facket befarar: ”Det blir ett blodbad”

Över 5 200 studieplatser ska flyttas ut från Danmarks fyra största städer. Storstads­universiteten måste skära ner eller decentralisera studieutbudet.

16 december, 2021
Per-Olof Eliasson
Universiteten i Århus, Odense, Ålborg och Köpenhamn ska flytta fem till tio procent av studieplatserna till mindre städer, alternativt lägga ner utbildningar. Totalt berörs 5 228 studieplatser vid åtta danska universitet.

Den danska regeringen planerar att 60 procent av studieplatserna på fyra stora välfärdsutbildningar ska lämna storstäderna, det är utbildningar till lärare, förskollärare, socialsekreterare och sjuksköterska. Bakom planen står i stort sett alla danska riksdagspartier.
Politikerna vill med beslutet säkerställa tillgången till högre utbildning i hela Danmark och bromsa den demografiska utvecklingen där framför allt unga människor flyttar från landsbygden till tätorterna.

Måste flytta eller lägga ned
Enligt överenskommelsen mellan partierna som beslutades i Folketinget 25 juni utlovas 1 000 nya studieplatser i mindre städer, men beslutet innebär också att universiteten i Århus, Odense, Ålborg och Köpenhamn måste bidra. De ska flytta fem till tio procent av studieplatserna till mindre städer, alternativt lägga ner utbildningar. Totalt berörs 5 228 studieplatser vid åtta universitet. Universiteten ska rapportera till departementet hur de ska lösa omfördelningen, den slutliga planen ska antas i december i år.

”Jag är uppriktigt oroad över att regeringens förslag kommer att försämra kvaliteten på de utbildnings- och forskningsmiljöer vi målmedvetet byggt upp under decennier” twittrade Köpenhamns universitets rektor Henrik C. Wegener när förslaget blev känt i våras.

Mycket protester
Inom akademin är skepsisen stor och protesterna har varit många, både mot beslutet och mot bristen på samråd. Camilla Gregersen, ordförande i SULF:s danska motsvarighet Dansk Magisterförening, sade vid Forskningspolitiskt årsmöte i Vetenskapssamfundet:
”Den här famösa flyttplanen kommer utan minsta dialog. Det är dömt att gå fel. På många håll blir det ett blodbad, för man kan inte bara flytta ut många utbildningar. Alltså är det bara en massiv nedskärning.”

Enligt beslutet i Folketinget måste Köpenhamns universitet flytta eller ta bort 1 300 studieplatser. Men universitetet har skickat ut ett pressmeddelande med förslag på förändringar av 1 600 platser. Utöver 200 studieplatser inom medicin som ska flyttas till Køge, väljer universitetet att lägga ner studieplatser.
”Det är dyrt och svårt att flytta universitetsstudier till provinser och få forskare att flytta med dem”, säger universitetets rektor Henrik C. Wegener i pressmeddelandet.

Uppsägningar kan vänta
Handelshögskolan i Köpenhamn aviserar att den ska lägga ner sex utbildningar med 334 studieplatser och Aarhus universitet planerar att lägga ner sju utbildningar med totalt 745 studieplatser. Köpenhamns universitet meddelar att 40 procent av platserna tas från humaniora vilket innebär att den årliga antagningen av humaniststudenter minskar med 24 procent, 640 platser, fram till 2030. Planerna på nedskärningar har mötts av protester. Inget av universiteten som avvisat nedlagda utbildningar utesluter uppsägningar.

Att nedskärningarna drabbar just humaniora, som på Köpenhamns universitet, är ingen tillfällighet, danska regeringen anser att eftersom arbetslösheten är störst bland nyutexaminerade humanister, ska de utbildningarna skäras ned mest. Och det är inte första gången. Från 2013 har antagningen av studenter till humanistiska ämnen redan skurits ned med 30 procent.
Utbildnings- och forsknings­tales­personen för Social­demokraterna, Ida Auken, avvisar helt kritiken.
”Vi bör ha högutbildade i hela landet. Det är en målsättning som inte är förhandlingsbar”, säger hon enligt Sciencereport.dk.

Karin Åmossa
Karin Åmossa

Liknande tongångar i Sverige
SULF:s chefsutredare Karin Åmossa kommenterar:
– Det är kanske värre i Danmark men tongångarna att humaniora är onyttigt finns också i Sverige. Att man behöver människor i samhället med olika kompetens verkar ha gått svensk och dansk arbetsmarknad förbi. Det är tråkigt att det är en så snäv syn på utbildning och vilka typer av kompetens som arbetsmarknaden behöver.

Karin Åmossa poängterar att SULF tillsammans med studentrörelsen anser att det är studenterna som ska styra vilka utbildningar de ska gå.
– Om politikerna pekar med hela handen och toppstyr systemet, då styr de in det mot ett trängre samhälle. Det gäller både vilka typer av utbildningar som studenterna ska gå och var utbildningarna ska vara lokaliserade.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv