Bevekelsegrunderna för att utse hedersdoktorer har varierat under de snart 200 åren som gått sedan Carl Gustaf von Brinkman, medlem av Svenska Akademien, fick hederstiteln.
Carl Frängsmyr är docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han tycker att hedersdoktoratet används allra bäst när lärosätena belönar lekmannaforskare som bidragit till forskningen och vetenskapen.
– Det kan till exempel handla om en etnolog som gjort ett jobb som går att jämföra med en doktorsavhandling, säger han.
Internationellt anseende
En annan kategori hedersdoktorer är framstående forskare vid utländska lärosäten.
– Då använder lärosätet hedersdoktoratet i sitt kontaktbyggande. Man lyfter fram forskare med högt internationellt anseende eller forskare som man har samarbetat med.
Donatorer och politiker problematiskt
Då och då har privatpersoner som donerat mycket pengar till forskningen fått titeln, med motiveringen att de gjort vetenskapen en stor tjänst.
– I dag tror jag många känner en tveksamhet till detta. Det kan se ut som att man kan köpa sig en doktorsvärdighet.
Det händer även att lärosäten ger hedersdoktoratet till personer, som genom politiska satsningar anses ha gjort stora vetenskapliga insatser. Det är oförenligt med synen att forskningen bör vara fri från politisk styrning.
”Risk att man väljer kändisar”
Lärosäten med lokal prägel utser ibland kulturpersonligheter från trakten till hedersdoktorer.
– Då finns det risk att man väljer kändisar utan någon specifik koppling till forskning och vetenskap. Jag tycker att den kopplingen behöver finnas med, säger Carl Frängsmyr.
Har nominerat tre
Helge Rask-Andersen är senior professor i otologi. Han har nominerat tre personer till hedersdoktorer vid Uppsala universitets medicinska fakultet. Lars Ekvall, läkare inom öronkirurgi, som blev hedersdoktor 1995, Blake Wilson, professor från USA, som blev hedersdoktor 2014, och Ingeborg Hochmair-Desoyer från Innsbruck, som byggt upp ett företag inom utvecklingen av implantat mot dövhet, som blev hedersdoktor 2019.
– Lars var en av världens skickligaste öronkirurger, men disputerade aldrig. Blake är ingenjör och har utvecklat tekniken för att stimulera hörselnerven. Och Ingeborg har bidragit med framstående forskning och utvecklat nya typer av hörselimplantat. Alla tre har bidragit till utvecklingen av kirurgin, inte minst i Uppsala, säger Helge Rask-Andersen.
Demokratisk process
Han berättar hur nomineringen går till.
– Dekanen inbjuder i början av året de röstberättigade inom fakulteten att komma med förslag på hedersdoktorer. Då skriver man ett noggrant underlag och talar om vad personen man föreslår har åstadkommit och vilken relation personen har till lärosätet. Var och en som lämnat in förslag gör en presentation för fakultetskollegiet.
Sedan beslutar fakultetsnämnden vilka som ska bli hedersdoktorer.
– Förslagen genomgår med andra ord en demokratisk process i fakulteten. Det är dekanen som efter beslut i fakultetsnämnden kontaktar den tilltänkte med förfrågan om denne accepterar utnämningen.
