Helena Stjernberg Tagesson är bibliotekarie och har jobbat med publicering på Malmö universitetsbibliotek i tio år. Hon möter många doktorander och diskuterar valet av vetenskaplig tidskrift med dem.
– När vi ordnar workshops ger vi individuellt stöd till doktorander. De skickar in sitt material till mig och så gör jag ett förberedande arbete och handleder dem i att välja tidskrift. De får även lära sig hur de själva kan undersöka vilka tidskrifter som är tänkbara för dem framöver.
Fler frågor om publicering
Helena Stjernberg Tagesson och kollegorna märker att antalet forskare som tar kontakt med biblioteket med frågor kring publicering ökar starkt. Men de vet inte vad det beror på.
– Orsaken skulle kunna vara den ökande publiceringen över lag och att det finns fler och fler tidskrifter att försöka överskåda. För vår del kan det även bero på att vi i Malmö blev universitet i stället för högskola 2018 och satsar mycket mer på forskning nu än tidigare. Vi har inte utrett detta. Det kan förstås finnas flera anledningar till den ökande efterfrågan på publiceringsstrategier, säger hon.
När flera forskare arbetar tvärvetenskapligt tillsammans blir det generellt svårare att ringa in rätt tidskrift, jämfört med hur det är att publicera resultat inom ett snävt ämnesområde.
– Samtidigt får vi även ett ökande antal frågor från våra forskningstunga institutioner som redan har höga resultat i sin traditionella publicering.
Helena Stjernberg Tagesson framhåller framför allt fyra viktiga saker att tänka på när man som doktorand eller ung forskare ska välja tidskrift.
Öka spridningen
Ur bibliotekets synvinkel är det viktigt att forskare når ut med sina resultat till rätt publik. Titta på tidskriftens aims and scope, vad säger den sig vilja göra? Består redaktionen av namn som du eller dina handledare hört talas om? Finns framträdande forskare inom ditt område med som författare eller referenser i tidskriftens artiklar? Att göra sin publikation fritt tillgänglig för alla, genom att publicera med öppen tillgång (open access), ökar så klart också spridningen.
Kraven från lärosätena på vetenskaplig kvalitet och hög impact går inte att undvika. Antalet publikationer spelar också roll när det gäller tilldelningen av forskningspengar. Vissa forskare delar upp sina resultat i mindre delar och väljer att publicera två eller tre artiklar i stället för en. Det är ett sätt att anpassa sig till hur forskningsmedel fördelas.
Säkra kvaliteten
Det är viktigt att försäkra sig om att tidskriften har hög kvalitet. Är den indexerad i pålitliga databaser? Är artiklarna i referenslistorna vetenskapliga publikationer? Om du är osäker, be ditt bibliotek om hjälp med att kontrollera så att det inte är ett så kallat rovförlag som står bakom tidskriften. Det finns svarta listor som varnar för oseriösa titlar.
Som doktorand kan man få olika råd från olika kollegor och handledare. En handledare kanske föreslår en offensiv strategi med många publiceringar i tidskrifter, medan en annan föreslår publikation i bokform. En lösning kan vara att först publicera en monografi och sedan publicera artiklar i efterhand.
