I november fick en statlig utredning i uppgift av regeringen att analysera om prövningen av disciplinåtgärder mot professorer ska göras av det egna lärosätet i stället för av Statens ansvarsnämnd. Det gäller frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, läkarundersökning med tvång, avstängning och avskedande.
– Detta är den lilla rest som finns kvar av det särskilda anställningsskyddet för professorer och SULF tycker att det är en farlig utveckling om man tar bort det. Vi vill snarare stärka skyddet för professorer och lektorer i denna tid då många forskare utsätts för hat och hot på grund av sin forskning. Vi ser också en oroande trend i vår omvärld vad gäller den akademiska friheten, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
Utreder professorers särreglering
Utredningen heter Vissa frågor om statligt anställdas rättsställning och leds av kammarrättspresidenten Monica Dahlbom. Skälen som regeringen anger för att utreda professorernas särreglering är att den kom till i en tid då professorer utsågs av regeringen, var få till antalet och hade en mer arbetsledande ställning.
Robert Andersson motsäger sig denna bakgrundsbeskrivning av frågan.
– Det är en miss, medveten eller inte. Professorerna fick inte skydd för att de var få utan för att de ska våga forska och publicera resultat om vad de vill. Skulle vi annars ta bort skyddet för domare med motiveringen att de blivit många?
Parallell till annat system
Han drar även en parallell till det nya systemet för utredning av allvarlig oredlighet i forskning som flyttats utanför lärosätena för ökad rättssäkerhet.
– När Statens ansvarsnämnd beslutar om olika påföljder för professorer ställer det högre krav på lärosätena att redovisa vad professorn gjort sig skyldig till och för att övertyga erfarna jurister om det.
Utredningen ska presenteras 28 februari 2022. Den har även i uppdrag att säkerställa att beslut från Överklagandenämnden för högskolan följs när det undanröjer ett anställningsbeslut till förmån för en annan person. Problemet är att det förvaltningsrättsliga beslutet kan krocka med det civilrättsliga avtalet som lärosätet ingått med personen som först fått anställningen.
