Större inflytande för regeringen, på lärosätenas bekostnad. Det blir följden av att utbildningsdepartementet ändrar i nomineringssystemet till lärosätenas styrelser, enligt det man beskriver som ”en ny rutin”.
Nyordningen har redan börjat tillämpas utan att lärosätena informerats, i stället har departementet upplyst nomineringsgrupperna när det blivit aktuellt med fyllnadsval.
Kåre Bremer, tidigare rektor för Stockholms universitet (SU) och nu nomineringsperson för SU:s styrelse, är synnerligen kritisk, främst eftersom den nyinförda ”rutinen”, enligt Bremer, strider mot högskoleförordningen och förändrar den överenskomna modell som återfinns i propositionen 2015/2016:131.
Nu nomineras ett namn per post
Den modellen, som tillämpats sedan 2016, bygger på att två nomineringspersoner, en som väljs av regeringen och en som väljs av lärosätet, gemensamt ska föreslå en person per styrelsepost.
Den grundläggande tanken är att de två nomineringspersonerna ska väga samman statens respektive lärosätets synpunkter.
– Men det har aldrig varit tal om att nomineringsgrupperna ska föreslå mer än ett namn per styrelsepost, säger Kåre Bremer.
Vill ändra till två namn per post
Det var i samband med ett fyllnadsval till SU:s styrelse i augusti i år som Bremer insåg att regeringen avser att ändra i den gällande nomineringsmodellen.
SU:s nomineringsgrupp, bestående av Kåre Bremer och generaldirektören Susanna Axelsson, fick då e-post från utbildningsdepartementet med beskedet att regeringen ville ha förslag på två namn till den vakanta posten.
Bremer påpekar att den eftersträvade balansen rubbas, om regeringen själv ska välja mellan två föreslagna namn, i stället för att anta (eller förkasta) nomineringsgruppens förslag på ett namn.
– Nomineringsprocessen förändras i förhållande till intentionen i nuvarande förordning, det införs ett nytt moment då utbildningsdepartementet ska välja mellan två och det är oklart om det är tjänstemän eller den politiska ledningen som väljer.
”Regeringen visar inte förtroende”
I förutnämnda proposition skrev regeringen att ”den har förtroende för att de (nominerings)personer som utses tar sitt uppdrag på allvar och har en förmåga att tillsammans komma fram till en lösning”.
– Men genom att frångå den beslutade modellen visar regeringen inte längre förtroendet för nomineringspersonerna, säger Kåre Bremer.
Trots att ändringen redan tillämpats i fyllnadsval har lärosätena ännu inte fått information om förändringen, inte heller har regeringen aviserat ändring i högskoleförordningen.
Två måste stå till förfogande
Kåre Bremer ser också problem med själva rekryteringsprocessen. Hittills har nomineringsgruppen kunnat meddela potentiella kandidater utifrån förutsättningen att en person föreslås och att regeringen endast i undantagsfall säger nej till nomineringsgruppens förslag.
Men den nya modell som regeringen uppenbarligen vill ha innebär att nomineringsgrupperna i stället får be två personer att stå till förfogande som en av två offentligt namngivna kandidater, i väntan på att regeringen bestämmer sig. Nomineringsgrupperna får heller inte veta vilka kriterier som gäller för regeringens val av styrelseledamot.
”Bredare beslutsunderlag”
De nya påbuden till nomineringsgrupperna infördes alltså under Matilda Ernkrans (S) tid som minister för högre utbildning och forskning.
Hennes efterträdare, Anna Ekström (S), har inte haft tillfälle att kommentera nomineringsfrågan, inte heller statssekreteraren.
Universitetsläraren har därför fått skriftliga kommentarer från utbildningsdepartementet, där man understryker att det inte är Anna Ekström som uttalar sig, det är i stället pressekreteraren Anja Lindberg Sundberg som får förmedla nedanstående svar från ”departementets experter”:
”Utbildningsdepartementet har i samband med att det nya nomineringssystemet infördes för några år sedan erfarit att det i vissa fall behövs ett bredare beslutsunderlag inför beslut. Departementet har därför infört en ny rutin där man begärt in två förslag vid fyllnadsval. I samband med att det blivit aktuellt vid fyllnadsval i högskolestyrelser har departementet informerat berörda nomineringspersoner om att vi fortsättningsvis kommer begära in två personer inför varje fyllnadsval.
Utbildningsdepartementet kommer inför den ordinarie processen med att utse nya nomineringspersoner, att gå ut med information till samtliga nomineringspersoner och lärosäten om den nya rutinen.”
När det gäller högskoleförordningen skriver nämnda experter att ”någon reglering av att förslag ska avse en enda person inte finns”.
Vem eller vilka som beslutade om en nytolkning är okänt, utöver att tjänstemän hänvisar till ”den politiska ledningen”.
Det som klart framgår är att den nya tolkningen ger regeringen mer inflytande över nomineringarna än vad man haft sedan 2016.
