Hög kvalitet i undervisningen är viktigt – både för att Sverige ska behålla sin position som ledande kunskapsnation och för att uppfylla det fjärde av FN:s globala hållbarhetsmål: god utbildning för alla.
Jag har tidigare skrivit om Miljöpartiets satsningar på studenter. Men för att höja kvaliteten i högskoleutbildningen behövs en helhetssyn, där även lärarnas perspektiv lyfts fram. De är den mest centrala resursen i undervisningen.
Det finns flera åtgärder som kan göras såväl centralt som lokalt på lärosätena för att stärka den undervisande personalen. Här är fem förslag från Miljöpartiet:
1. Tryggare anställningar för lärare
Andelen tidsbegränsade anställningar är dubbelt så hög bland universitetslärare och forskare än inom den övriga arbetsmarknaden. Situationen är delvis orsakad av regelverk som möjliggör en rad undantag från las, men också av att varken politiken eller lärosätena har prioriterat anställningstrygghet.
Förutom att öka oron och stressen bland universitetsanställda, skapar de bristfälliga anställningsförhållandena även brister i lärandemiljön, vilket går ut över kvaliteten i utbildningen. Anställningstryggheten för den forskande och undervisande personalen behöver därför stärkas så att de får tid att utvecklas i den pedagogiska uppgiften.
2. Fler lärarledda lektioner
Undersökningar visar att svenska universitets- och högskolestudenter i genomsnitt har minst lärarledd undervisningstid i Europa. I synnerhet är det inom humaniora och samhällsvetenskap som det finns alltför lite lärartid. Sociologi, litteraturvetenskap och historia ligger allra sämst till med endast sex till sju timmar lärarledd tid i veckan. Det är inte tillräckligt, menar både vi i Miljöpartiet och Universitetskanslersämbetet.
Studenter inom juridik och teologi får också alltför lite tid med sina lärare. Samtidigt finns det variationer mellan lärosätena, vilket gör att utbildningen tappar i likvärdighet över landet. Det behöver åtgärdas dels genom att tillföra mer resurser till undervisningen, dels genom att förändra systemet med så kallade ”prislappar”. Med prislappar åsyftas dagens prestationsbaserade system som resulterar i att olika utbildningsområden får olika mycket pengar. Miljöpartiet vill justera tilldelningen så att mer resurser riktas till de utbildningar som idag erbjuder minst lärarledd undervisning, så fördelningen blir mer ändamålsenlig och undervisningen mer jämlik.
3. Uppdatera och modernisera pedagogiken
Överlag håller universitetslärarkåren mycket hög kvalitet, men lärarnas pedagogiska skicklighet kan stärkas ytterligare. Inte minst den digitala pedagogiken har hamnat i fokus under pandemin, där distansundervisningen ställde helt nya krav på kunskap och skicklighet.
En modern universitetslärarkår behöver nya, uppdaterade pedagogiska kunskaper och verktyg om studenterna ska kunna prestera sitt allra bästa. Såväl från centralt håll som i det lokala arbetet bör vi därför se över hur det pedagogiska arbetet kan stärkas vid våra lärosäten. Även om regeringen under mandatperioden skjutit till medel för detta, behöver nya resurser tilldelas för bästa möjliga resultat.
4. Likvärdighet i utbildningen över hela landet
Idag varierar såväl undervisningen som lärarkompetensen och tillgången till kvalificerade lärare kraftigt mellan olika ämnesområden och mellan lärosätena. Det skapar en bristande likvärdighet mellan olika utbildningar.
Situationen är som mest akut inom utbildningar som riktar sig mot arbetsmarknader där det finns stort behov av arbetskraft, så kallade ”bristyrken”. Här tänker vi på exempelvis ämneslärare, vårdpersonal och ingenjörer. I takt med att samhället skriker efter förstärkning på de områdena, behöver vi också säkerställa att det finns fler universitetslärare till dessa utbildningar över hela landet.
5. Höj basanslagen
Miljöpartiet anser att basanslagen ska höjas, men också fördelas jämnare mellan lärosätena. Medlen bör även användas i högre grad till trygga anställningar och tydligare karriärvägar för unga forskare. På så sätt skapas starka lärande- och forskningsmiljöer och långsiktig hållbarhet, vilket borgar för högre kvalitet och mer effektivt resursutnyttjande i såväl undervisningen som i forskningen.
Miljöpartiet vill se de fem förslagen förverkligade. Flera av dem har utretts av regeringen och vi ser goda förutsättningar för blocköverskridande överenskommelser i frågorna. Det behövs – för lärarna, studenterna och kvaliteten i den högre utbildningen.
Mats Berglund
Riksdagsledamot (MP), talesperson för universitetsutbildning och forskning
