Isabelle Johansson har intervjuat 20 svenska män om varför de betalar för sexuella tjänster. En del upplever att de inte kan få sex på något annat sätt, andra menar att en viss typ av personer inte skulle vara intresserade av dem utan betalning. Några är inte tillfredsställda med de sexuella relationer de redan har. Vissa vill få en större bredd av sexuella erfarenheter.
Avhandling utifrån EU-projekt
Det kan också handla om bekvämlighet eller att betalningen är spännande i sig. Ett par män har etablerat långvariga kärleksrelationer där betalning fortfarande ingår.
– Det sistnämnda hade jag inte väntat mig. En annan sak som gjort stort intryck är den ensamhet som många av männen upplever. Den kan komma från att de inte är socialt kompetenta eller har särskilt många sociala relationer. Sex mot betalning blir då ett sätt att få uppleva närhet, säger Isabelle Johansson.
Avhandlingen har sitt ursprung i ett EU-finansierat forskningsprojekt om människohandel och efterfrågan på sexuella tjänster. I projektet jämförde Isabelle Johansson också, tillsammans med kollegan Petra Östergren, lagstiftning om prostitution i olika länder. Sverige har förbjudit sexhandel, i Tyskland är den kraftigt reglerad och Nya Zeeland har helt avkriminaliserat prostitution.
– Oavsett vilken väg länderna väljer så fortsätter människor att sälja och betala för sex.
Anklagad för att förespråka sexhandel
Isabelle Johansson medverkar också i antologin Sex mot ersättning – säljare, köpare, makt och moral (Studentlitteratur 2021). Bakom boken står nätverket Fosme – forskning om sex mot ersättning. Nätverket bildades 2016 eftersom forskarna såg ett behov av att komma samman.
– Samhällsdebatten kring sexhandel har länge varit polariserad och det kan vara svårt att forska om ämnet i Sverige. När jag och Petra drog i gång vårt projekt blev vi till exempel anklagade för att förespråka sexhandel. Jag har blivit kallad för hallick och allt möjligt. Det är absurt.
