Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Seminarium om långsiktig kunskapsförsörjning

På sikt kan kunskapsförsörjningen i Sverige gynnas av bland annat effektivare samverkan och styrning. Det sade en rad forskare på ett seminarium i riksdagshuset.

15 november, 2021
Linus Hellerstedt
Anna Jonssons forskargrupp har studerat kunskapssamverkan mellan forskning och civilsamhällets olika aktörer.

Även om styrningen av svensk forskning på det stora hela fung­erar bra finns det fråge­tecken. Det uttrycker Anders Bro­ström, docent i innovations- och entreprenörskapstudier vid KTH på ett seminarium anordnat av Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, Rifo.

Antologi om kunskapsförsörjning
På seminariet presenterade en rad forskare vad de har kommit fram till inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning: Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang.

Anders Broström

Anders Broström beskrev hur den politiska styrningen av svensk forskning ”lider av några förenklingar” som ibland kan leda fel. En sådan handlar om hur man ser på peer review.
– Äkta peer review utförs av direkt sakkunniga, och bara äkta peer review kan användas för att avgöra kvalitet på kort och medellång sikt, sade han på seminariet.

Inom forskningsprogrammet resonerar ett antal forskare inom olika ämnesområden kring hur forskning och högre utbildning kan utvecklas och organiseras för att i slutänden kunna försörja samhället med kunskap. Deras resultat presenteras i en forskningsantologi i åtta delar.

Studie om vad som sker i samverkan
Anna Jonsson, docent och lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet, lade fram sin forskargrupps slutsatser när det gäller kunskapssamverkan. Gruppen har studerat vad som sker i samverkan mellan forskning och civilsamhällets olika aktörer.
– Det finns en massa förväntningar att samverkan ska lösa en massa samhällsproblem, men det man glömmer bort är vem som ska stå för själva görandet, sade hon på seminariet.

Anna Jonsson betonade att forskare, politiker och näringsliv har olika roller när det kommer till själva ”kunskapandet”, och att mer fokus behöver hamna på hur dessa kommunicerar med varandra och hur dessa kan lära av varandra. Det behöver skapas en större förståelse för kunskapsprocessen, snarare än att enbart fokusera på själva samverkansprocesserna, sade hon:
– Det gäller att se om vi kan lära oss någonting under tiden, och inte bara titta på: Vad blev det?

Linus Hellerstedt

Forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning: Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang finansierades med 80 miljoner kronor av Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Riksbankens jubileumsfond 2015. Antologin finns att ta del av på: rj.se/publikationer.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv