Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utbrett missnöje med lönesättande samtal

En stor del av de medlemmar som har svarat på SULF:s enkät är missnöjda med sin senaste lönerevision. Hälften har fått sin nya lön via lönesättande samtal.

11 november, 2021
Linus Hellerstedt
Nära hälften av de 5 900 SULF-medlemmar som har svarat på enkäten anger att lönesättande samtal används för att sätta deras löner. Över en tredjedel av dem är missnöjda med processen.

Fler än 5 900 medlemmar har medverkat i SULF:s enkät om lönerevisionen 2020. Av dem anger nära hälften att lönesättande samtal använts för att sätta deras löner. Över en tredjedel av dem är dock missnöjda med processen, visar förbundets rapport.
– Det beror till stor del på att man från början inte har klart för sig vilka lönekriterier som gäller och vad som bedöms, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.

Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef
Robert Andersson

Enkäten har skickats till medlemmar som inte är chefer, pensionärer eller doktorander, vilket vid tillfället var 17 990 personer. Trots det utbredda missnöjet med hur de lönesättande samtalen har fungerat, vill nästan hälften av dem som har svarat på enkäten ha kvar modellen i framtiden.
– Lite överraskande kanske, men det kan tolkas som att många ändå tror på idén med att man ska kunna prata med sin närmaste chef om sin lön. Även om det kanske inte funkar så bra i praktiken för tillfället, säger Robert Andersson.

Underläge eller direkt kommunikation?
En nackdel med de lönesättande samtalen som modell är att medlemmen kan känna sig i underläge, säger Robert Andersson. Om relationen och förtroendet mellan chef och medarbetare sviktar sedan tidigare finns det också en risk för att det blir ett dåligt samtal.

På plussidan, menar han, är lönesättande samtal en möjlighet till direkt kommunikation, utan en omväg via någon annan part.
– Om allt funkar som det ska får medlemmen en möjlighet att föra fram sina förtjänster direkt till sin chef och sedan en chans att förstå varför lönen blir som den blir. Dessutom ska man få reda på hur man kan påverka sin lön, säger Robert Andersson.

I rapporten redovisas också resultatet av en annan enkät, som har gått ut till 217 SULF-medlemmar som har ett förtroendeuppdrag inom Saco-S. Där svarade strax över hälften. Ungefär en femtedel, 21 procent, av dem anger att samtliga berörda chefer har gått en partsgemensam utbildning i modellen lönesättande samtal. Elva procent anger att inga chefer har gått en sådan utbildning och över 40 procent svarar att de inte vet om cheferna har fått någon sådan utbildning.

Linus Hellerstedt
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023