Spåren förskräcker från förra gången talibanerna hade makten i Afghanistan 1996–2001. Brutalt drev de igenom en synnerligen konservativ version av sharia, som speciellt förtryckte kvinnor och det fria ordet. Regimen förbjöd flickor över nio år att gå i skolan. Men efter att talibanerna störtats strömmade internationell finansiering in och landets universitet började utvecklas.
Kenneth Holland, nu dekan vid O. P. Jindal Global University i Sonipat, Indien, ledde American University of Afghanistan (AUAF) i Kabul åren 2017–2019. Han säger till Nature Briefing att när han kom till Afghanistan 2006 bedrevs det i praktiken ingen forskning vid universiteten.
Sedan 2004 har internationella donatorer öst in hundratals miljoner dollar till de afghanska universiteten för att stödja undervisning, utbildning av personalen, och en del forskning. Ungefär tre dussin offentliga universitet har tillkommit sedan dess och ett antal privata universitet.
Antalet studenter vid de offentliga universiteten ökade från 8 000 år 2011 till 170 000 under 2018, varav en fjärdedel var kvinnor. Antalet vetenskapliga publikationer i Scopus ökade från 71 år 2011 till 285 under 2019.
Men nu har de flesta typer av bistånd till Afghanistan upphört vilket också gäller finansieringen av högre utbildning och forskning. Farhågorna är stora att forskning och högre utbildning kommer att förtvina utan pengar, yttrandefrihet och personlig frihet. Två månader efter talibanernas maktövertagande rapporterar Sveriges radios korrespondent Naila Saleem från Kabul att de flesta högre utbildningar ännu inte öppnat.
I programmet Science Friction som sänds i Australiens public service ABC Radio National intervjuas två anonyma unga universitetslärare. En ung datavetare, föreståndare för en universitetsinstitution, berättar att han flyttar från adress till adress eftersom talibanerna letar efter honom.
”Vi såg på sociala medier studenter som hävdade att vårt universitet anslutit sig till talibanerna. Sedan kom studenterna beväpnade till institutionen. Det var en chock för oss som undervisat dem i mänskliga rättigheter, i yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Vi visste inte att det fanns anhängare till talibanerna i klassen.”
Den unge datavetaren är på flykt liksom tolv nära kollegor eftersom de organiserat sig för mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen på universitetet. Lärarna försöker desperat ta sig ur landet, ”annars är jag övertygad att vi blir hängda av talibanerna”.
En ung kvinna, den enda kvinnliga universitetsläraren på sitt universitet, undervisade både kvinnor och män, och stod upp mot extremisterna och kämpade för andra kvinnors rätt till utbildning.
”Talibanerna hotade oss och de attackerade oss upprepade gånger när vi åkte i de kvinnliga studenternas skolbuss. Vid ett tillfälle blev universitetets vakt dödad av talibanerna”.
2018 kidnappade talibanerna tre av hennes kvinnliga studenter som var hazarer och höll dem som gisslan i två dagar. Efter det vågade kvinnliga studenter inte komma till universitetet längre.
Den kvinnliga universitetsläraren fick ett stipendium av regeringen för att studera utomlands. Nu vet hon inte vad hon ska ta sig till. Stipendiepengarna har slutat komma, studentvisumet upphör om några månader och hon vågar inte åka tillbaka till hemlandet.
”Det är livsfarligt att återvända hem”, säger hon.
I samma radioprogram intervjuas också Scholars At Risks vd Robert Quinn:
”Situationen i Afghanistan är uppenbart fruktansvärd, i en utsträckning som jag inte tror vi har sett sedan andra världskriget.”
”Utan tvekan kommer det inte att finnas någon verklig akademisk frihet och fri debatt inom Afghanistan den närmaste tiden”, lägger han till.
Fram till i slutet av september hade Scholars At Risk, SAR fått över 900 förfrågningar om hjälp från afghanska akademiker. Hela förra året fick organisationen 500 ansökningar från alla länder. SAR vädjar om internationellt stöd för de afghanska akademikerna.
Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se
