Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Forskare fick betala böter för miljöbrott ur sin egen ficka

Prefekten Stefan Jansson dömdes till 24 300 kronor i böter för miljöbrott då man missade att avverka genmodifierade träd inom hans forskningsprojekt vid Umeå universitet. Arbetsgivaren stod varken för ekonomisk eller juridisk hjälp.

7 oktober, 2021
Linus Hellerstedt
Stefan Jansson, prefekt vid Umeå universitet, dömdes för miljöbrott då genmodifierade aspar inom hans forskningsprojekt inte avverkades enligt plan. Lärosätet kunde inte hjälpa honom under rättsprocessen, hemförsäkringen täckte inte händelsen och inte heller facket kunde bistå med juridiskt stöd. Foto: Fredrik Jansson

Som professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet var Stefan Jansson ledare för ett projekt med genmodifierade hybridaspar. Projektet startade 2010.

Våren 2017 upptäcktes blomanlag på vissa aspar och enligt en överenskommelse med Jordbruksverket skulle dessa då avverkas. Det gjordes omgående och enligt tillståndet skulle även aspar som saknade blomanlag avverkas.

Parterna kom överens om att det sistnämnda skulle ske senast i april samma år men det dröjde ändå till januari 2018 innan träden sågades ned.
– Jordbruksverket anmälde och efter två år blev jag kallad till polisförhör. Jag kontaktade universitetsjuristen och erkände ju att jag var ansvarig för att träden stod kvar, säger Stefan Jansson.

Forskarna fick dispens till april 2017 med att avverka genmodifierade aspar som saknade blomanlag. Detta dröjde dock till januari 2018. Foto: Stefan Jansson

Dömdes för miljöbrott
Eftersom han även är prefekt sedan 2016, dömdes han till 24 300 kronor i böter för otillåten miljöverksamhet. Lärosätet kunde varken hjälpa till med rättsprocessen eller betala för den.

Vid tillfället gick det inte att utfärda en företagsbot till en myndighet, och universitetet kunde därför inte åtalas för miljöbrottet. Nu har dock brottsbalken ändrats så att även lärosäten kan få en företagsbot.

Enligt Magnus Clase, åklagare i fallet, måste dock en bedömning göras från fall till fall. Därför går det inte att avgöra om Stefan Jansson hade dömts eller friats utifrån den förändringen.
”Men att kategoriskt säga att det inte finns en risk för att en prefekt kan bli personligt ansvarig är att gå för långt”, skriver åklagaren i ett mejl till Universitetsläraren.

Hemförsäkringens rättsskydd gällde inte heller, eftersom händelsen var relaterad till Stefan Janssons arbete. Facket kunde inte bistå med juridiskt stöd eftersom det inte handlade om en konflikt med arbetsgivaren, säger han.

Förutom att han fick betala böterna på egen hand får domen också andra konsekvenser, menar han.
– Jag vill inte vara ansvarig för sådana här försök igen. Sedan kan det också komma att hindra framtida forskning eftersom en prefekt kan åka dit om det slinker ut någonting olämpligt i vasken. Det blir en större oro, säger Stefan Jansson.

Kollegor har stöttat
Stefan Jansson säger att han fortfarande är frustrerad och känner att han har kommit i kläm. Flera kollegor har stöttat honom och gett bidrag till bötesbeloppet.

Han har också haft möten med prefekter från andra lärosäten. De flesta har varit förvånade över att arbetsgivaren inte kan bistå med vare sig ekonomisk eller juridisk hjälp, berättar han.
– Först var jag så förbannad på Umeå universitet. Men det har visat sig att andra universitet skulle ha resonerat på samma sätt. Så egentligen är det här ett systemfel, säger Stefan Jansson.

Även om frustrationen gentemot arbetsgivaren har lagt sig tycker han fortfarande att Umeå universitet kunde ha gjort mer.
– Jag förstår argumentet att man inte ska använda skattemedel för det här. Men det är på många sätt ett prejudicerande fall som har betydelse för hur ett universitet ska och kan agera i framtiden. Med lite god vilja hade man åtminstone kunnat utreda vad man kunde ha gjort.

”Ansvar delegeras”
Mikael Elofsson, dekan vid den tekniska- och naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet, skriver i ett mejl till Universitetsläraren att han beklagar att en medarbetare har blivit personligt skadeståndsskyldig och betonar att universitetet har ett ansvar för sin verksamhet.
”För att denna ska ske i enlighet med lagar och förordningar delegeras både arbetsuppgifter och ansvar till den inom organisationen som har resurser, kunskaper och befogenheter att utföra arbetsuppgifterna och uppfylla de villkor som gäller. I de flesta fall som rör forskning och eventuellt tillhörande tillstånd är det projektledaren eller prefekt”, skriver Mikael Elofsson.

Mikael Elofsson. Foto: Mattias Pettersson

Han påpekar också i mejlet att det är viktigt att efter domen mot Stefan Jansson reda ut ”i vilket led det brustit”.
”Målet är självklart att universitetet ska kunna fortsätta utföra tillståndspliktiga forskningsprojekt och att projektledare och prefekter är trygga i sina respektive roller”.

SULF vid Umeå universitet har lämnat in en motion till kongressen om att man vill att SULF centralt verkar för att lärosätena tecknar ansvarsförsäkringar för chefer, för att undvika liknande situationer.

Det ser inte Mikael Elofsson som ett alternativ för Umeå universitet.
”Det skulle rimma illa mot lagstiftarens syfte, det vill säga att med ett tydligt personligt ansvar är det större sannolikhet att lagar och villkor för tillstånd följs”, skriver han i mejlet.

Linus Hellerstedt
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023