Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Konflikter bakom många anmälningar till Npof

Lärosätena har själva utrett överraskande få fall av avvikelser från god forskningssed. Däremot har oväntat många fall av misstänkt oredlighet anmälts enligt den nya lagen.

16 september, 2021
MarieLouise Samuelsson
Npof har under 2020 fattat beslut i 25 av de 46 inkomna ärendena, i fyra av dessa konstaterades att forskarna gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. Två av dessa fall överklagades till Förvaltningsdomstolen i Uppsala.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof, har presenterat sin årsrapport för 2020, det första verksamhetsåret för tillämpning av den nya lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Thomas Bull

Antalet ärenden nämnden fick in under 2020 var 46, vilket var betydligt fler än cirka 15 ärenden per år som uppskattades i förarbetena till den nya lagen.
– Vi såg ganska tidigt att det skulle bli fler ärenden än förväntat, säger nämndens ordförande Thomas Bull, som också förutspådde utvecklingen i en intervju i Universitetsläraren 21 oktober 2020.

I årsrapporten summeras ett i flera avseenden exceptionellt uppbyggnadsår. Etableringen skedde under pandemin, vidare saknades i stort kansli­personal när verksamheten drog i gång 1 januari och rekrytering fick ske under tiden man tog itu med inkomna ärenden.

Under året skulle det komma att bli 23 ärenden som anmäldes av enskilda och 23 som överlämnades av forskningshuvudmän.
Av de sistnämnda var elva ärenden från tidigare år som enligt den nya lagens övergångsbestämmelser överlämnades till Npof.

Två ärenden överklagades
Totalt har nämnden fattat beslut i 25 av de 46 inkomna ärendena, i fyra av dessa konstaterades att forskarna gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. Två av dessa fall överklagades till Förvaltningsdomstolen i Uppsala (läs mer om det ena fallet här).

I tio av de 46 ärendena friades de anmälda forskarna och elva ärenden avvisades då de avsåg frågor utanför lagens tillämpningsområde.
Bland de ärenden som nämnden har behandlat finns alla ämnesområden representerade, med området lantbruksvetenskap och veterinärmedicin som enda undantag. Medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap stod för en övervägande del av ärendena.

Få fall från lärosätena
Enligt den nu gällande lagen ska alltså ärenden om misstänkt oredlighet överlämnas till Npof, medan lärosätena själva ska pröva de avvikelser från god forskningssed som inte räknas som oredlighet och därefter rapportera prövade fall till Npof.
– När det gäller det lärosätena ska hantera är det slående hur få fall som rapporterats till oss, säger Thomas Bull.

Endast nio lärosäten (av 31) har prövat misstänkta avvikelser, medan 22 lärosäten inte haft något att rapportera.
– Vi undrar en hel del över vad det utfallet beror på, med tanke på att många anmält misstänkt oredlighet i forskning och att avvikelser från god forskningssed och oredlighet kan förekomma i samma ärende, säger Thomas Bull.

Konflikter mellan handledare och doktorand
Npof har vidare konstaterat att det ofta finns personkonflikter bakom anmälningar som kommer in till nämnden.
– Det är inte så förvånande, jag har ju själv arbetat länge i universitetsvärlden och vet att det finns konflikter bland forskare, men jag föreställde mig nog att det mer handlade om konflikter mellan etablerade forskare och olika ”skolor”.
– Det som överraskat är att vi ser så många fall som handlar om konflikter mellan handledare och doktorander, konflikter som alltså inte fångats upp på lärosätet, trots att det framstår som att det kunde ha lösts via dialog eller samtal, säger Thomas Bull.

Oförmåga att internt lösa konflikter mellan doktorander och handledare tillhör det som Npof kommer att ta upp med lärosätena, i nämndens uppgifter ingår att förse lärosätena med kunskapsunderlag och stöd i arbete som rör forskningsetik.
– Man kan konstatera att de äldre forskargenerationerna ibland inte fått skolning i forskningsetik, vilket i sin tur skulle kunna påverka yngre forskare.

”Vill se hungriga vargar”
I sin årsrapport tar Npof upp vad som kan leda till oredlighet och avvikelser från god forskningssed, som att forskarna förklarar att stress och press att snabbt leverera resultat har inneburit att man inte hunnit med någon kvalitetssäkring.
– Vi har ju också i många år haft en forskningspolitik som vill se forskare som hungriga vargar, som ska jaga pengar och prestige, säger Thomas Bull.

Npofs verksamhet har hunnit en bra bit in på andra verksamhetsåret och ärendena lär bli minst lika många som under 2020. Enligt Thomas Bull kommer det att bli nödvändigt att rekrytera ytterligare personal.
– Det är viktigt med effektiv handläggning, att bli anmäld är självfallet en påfrestande situation för den enskilde forskaren och där gäller det för lärosätena att ge stöd till sina anställda, säger Thomas Bull.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023