En ny termin på landets högskolor och universitet har tagit sin början och med den kommer förväntansfulla studenter med pirr i magen redo att ta sig an sitt första läsår på sin drömutbildning. För ett fåtal av dessa studenter har vägen till högre utbildning skiljt sig åt då de har antagits till sin utbildning på en annan urvalsgrund än de normalt rådande.
I högskoleförordningen regleras det hur universitet och högskolor har möjlighet enligt 7 kap. 16 § att göra avsteg från gängse urvalsgrunder. Denna möjlighet handlar om hur lärosäten i undantagsfall för sökande till en särskild utbildning kan bevilja avsteg från normalt rådande urvalsgrunder. Det kan vara av medicinska eller sociala skäl eller om en sökande har en kvalificerad utbildning eller annan särskilt värdefull erfarenhet.
Livet kan för en del människor ta krokiga vägar där oförutsedda händelser i tonårstiden kan göra att dörren till en drömutbildning stängs. Det kan handla om allvarlig sjukdom, långvarig sjukhusvistelse, besvärlig medicinering, svåra hem- eller familjeförhållanden eller liknande som har haft en negativ påverkan på ens gymnasiestudier och som stänger dörren till ett läkar- eller juristprogram.
Möjligheten till avsteg från gängse urvalsgrunder har för dessa individer med sociala eller medicinska skäl skapat en möjlighet att faktiskt kunna ta sig in på drömutbildningen. År 2020 ansökte 17 personer till Umeå universitet om avsteg från gängse urvalsgrunder varav två personer beviljades detta. Under 2021 har det varit 19 ansökande varav tre personer beviljats en plats på sin drömutbildning.
Den som ansöker om avsteg behöver bifoga intyg från läkare, psykolog, kurator, audionom, utbildare eller motsvarande samt en motivering till ansökan. Vid bedömningen av medicinska/sociala skäl tas även hänsyn till ens meritvärde i förhållande till tidigare terminers antagningspoäng. Det är så att säga personer som dessutom även är högpresterande och har höga betyg, men där det sista meritvärdet kanske saknas, som kan beviljas avsteg.
Sista gången en sökande kan antas via avsteg från gängse urvalsgrunder vid Umeå universitet är inför vårterminen 2022 då universitetsstyrelsen i juni beslutade att ta bort möjligheten. Anledningen är att antagningsrådet vid universitetet bedömer att riskerna överstiger möjligheterna och att bedömningarna lätt kan bli godtyckliga och rättsosäkra. Framför allt med avseende på att universitetet är en myndighet och därmed behöver en rättssäker hantering i sin myndighetsutövning. Man menar att det är svårt att värdera; är det mer meriterande att ha haft anorexia än att ha vuxit upp i en dysfunktionell familj? En del av de sökande har fått omfattande intyg från läkare, kurator eller dylikt medan andra har mindre omfattande intyg trots liknande svårigheter.
Jag är kritisk och anser att det är en förlust för Umeå universitet som är ett av få lärosäten som valt att sluta med avsteg från gängse urvalsgrunder. Jag hoppas innerligt att resterande lärosäten, likt betänkandet ”Tre vägar till den öppna högskolan” (SOU 2004:29) fortsatt anammar den ”ventilparagraf” som gör det möjligt för högskolan att anta enstaka sökande av särskilda skäl.
Som tidigare kårordförande är jag dessutom kritisk till att min egen kår – Umeå studentkår, som bevakar och närvarar vid dessa typer av beslut, släppte igenom ärendet från universitetscentral nivå så att det kunde antas i universitetsstyrelsen utan protester.
I takt med att samhället upplevs bli mer fyrkantigt så är förhoppningen att resterande universitet och högskolor i landet agerar förebilder och visar på mänsklighet med att fortsatt erbjuda avsteg från gängse urvalsgrunder. Trots obekväma beslut som kan tänkas kännas rättsosäkra. I längden tror jag att det skapar mer vinster än förluster, både för samhället och den enskilde individen som inte behöver se sin livsdröm krossad.
Hanna Lundin Jernberg
Tidigare kårordförande för Umeå studentkår,
ny gruppsuppleant och företrädare för studenterna
i universitetsstyrelsen för verksamhetsåret 2021/2022
