Danska forskarprotester: ”Angrepp på fri forskning”

Mer än 3 000 danska akademiker protesterar mot ett beslut i folketinget som ses som ett angrepp på den fria forskningen.
– Även i Sverige har klimatet blivit hårdare, säger Karin Åmossa från SULF.
Ett beslut i folketinget, följt av ett politiskt uttalande har orsakat starka protester från forskare i Danmark. Den 8 juni publicerades ett upprop undertecknat av 3 241 personer som uttrycker en oro för den fria forskningen.

Den 1 juni antog danska folketinget ett förslag riktat mot vad man kallar ”överdriven aktivism i vissa forskningskretsar”.
Folketingsledamöterna uppmanar universitetens ledningar att säkerställa att det inte finns någon mot ”likriktning” av forskningen, att ”politik inte förkläs till vetenskap” och att det inte ska vara möjligt att ”systematiskt undvika motiverad professionell kritik”.

Initiativtagare till uttalandet är Henrik Dahl från Liberal Alliance och Dansk Folkepartis Morten Messerschmidt, som båda länge har kritiserat särskilt migrations- och genusforskning för att vara vänstervriden, politiserad pseudoforskning.
Beslutstexten antogs med 72 röster mot 24. För röstade de borgerliga partierna och regeringspartiet Socialdemokraterna. Mot röstade regeringens små stödpartier.

”Kulmen av intensiv lobbying”
Uttalandet möttes av mycket starka reaktioner från akademin.
8 juni publicerade Politiken ett upprop i form av ett öppet brev, undertecknat av 3 241 forskare.
I det öppna brevet sägs att ledamöternas ståndpunkt representerar ”kulmen av intensiv lobbying och politisk kampanj riktade mot forskningsmiljöer, av ett antal politiker och offentliga personer över hela det politiska spektrumet”.

Vidare hävdar akademikerna i uppropet:
”Den här kampanjen har särskilt riktat in sig på kritisk forskning och undervisning, särskilt i ras-, kön-, migration- och postkoloniala studier” men att under det senaste året har politiker också angripit akademiker som ”arbetar med klimat, biologisk mångfald, invandring, jordbruk och ojämlikhet”.

”Skadar demokratin”
Det öppna brevet beskriver utvecklingen som mycket oroande. ”Den parlamentariska plattformen kan användas för att främja ytterligare attacker och begränsningar av akademisk frihet.” ”Detta skadar både demokratin och kunskapsutvecklingen.”

De danska universitetens organisation Danske Universiteter, motsvarigheten till SUHF, instämmer.
Dess ordförande Anders Bjarklev twittrade:
”Som ordförande för rektorkollegiet i @Danskeuni kan jag bara tolka det här som ett angrepp på forskningens frihet. Tilliten mellan folkstyret och universitetens forskning har fått ett kraftigt slag idag. Trist.”

Vidare säger Anders Bjarklev till Akademikerbladet, SULF:s systerorganisation DM:s tidning, att Folketingets beslut bygger på en rad starkt förenklade antaganden om forskningen på universiteten. Han känner inte igen de påståenden som förs fram i debatten.
”Hela forskningsområden har blivit uthängda på grundval av påståenden och anekdoter som har bristande förankring i verkligheten”, säger han.

”Många forskare rädda för hot”
Camilla Gregersen, ordförande for DM, säger i Akademikerbladet att det är problematiskt att forskning debatteras på det sätt man nu gör i Folketinget.
”Vi vet dessvärre att många forskare redan i dag väljer bort att delta i den offentliga debatten med sin kunskap, eftersom de är rädda för hot och den hårda tonen i debatten. Detta är ett stort problem, för vi behöver deras kunskap och förmåga att kvalificera samhällsdebatten, och deras röster hjälper till att utveckla vårt samhälle.”

Akademikerne (Danmarks motsvarighet till Saco) backar upp de många forskare som protesterar.
” Det är förödande om vi nu ska se att universitetens ledningar tvingas kontrollera forskningsmiljöerna för att jaga ett fata morgana som bara politikerna ser”, säger Lars Qvistgaard, ordförande för Akademikerne, i ett pressmeddelande.

Vidare påpekar Akademikerne att utbildnings- och forskningsminister Ane Halsboe-Jørgensen själv röstade för folketingets uttalande.
”Det är oroande att följa hur ministern har agerat i förhållande till de senaste politiska attackerna mot forskning. Jag hade förväntat mig att hon som forskningsminister skulle försvara forskningens frihet. I stället har hon upprepade gånger antytt att det ligger något i beskyllningarna”, säger Lars Qvistgaard.

Karin Åmossa
Karin Åmossa

Klimatet hårdnar även i Sverige
SULF:s chefsutredare Karin Åmossa kommenterar:
– Just nu känns det bra att vi i Sverige får en förstärkt skrivning om akademisk frihet i lagen. Men man ska inte tänka att det inte kan hända i Sverige att politiker vill lägga sig i hur universiteten ska sköta sitt uppdrag och sin självständighet. Det händer ju här också, vi har exempel på det i närtid.

Hon menar att klimatet hårdnar också i Sverige.
– Det är som en förflyttning av diskursen, det sker smygande och först efter ett tag märker man att något förändrats. Jag kan se förändringen. Jag har själv forskat med genusvetenskapligt perspektiv inom ekonomisk historia. Men sedan jag disputerade 2004 har tonen hårdnat betydligt. På något vis har det blivit okej att i svepande ordalag utmåla vissa ämnen som mindre vetenskapliga, utan att sätta sig in den forskning det är fråga om.

”Skapar en form av självcensur”
Karin Åmossa påpekar att det här tangerar frågan om hat och hot i akademin.
– Det som är allvarligt, och som de pekar på i debatten i Danmark, är att det skapar en form av självcensur. Att forskare undviker att gå ut offentligt med sin forskning om man får en massa skit för den.


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Forskning, SULF, Utrikes