Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ökade hot mot lärosätena:
”Behov att växla upp säkerheten”

Säpo varnade nyligen för ett ökat hot från utländska underrättelsetjänster mot landets universitet och högskolor. Nätverket för säkerhet vid svenska lärosäten ser behovet att växla upp för att möta de nya hoten.

10 juni, 2021
Per-Olof Eliasson
Nätverket för säkerhet vid svenska lärosäten har system som uppmärksammar ständigt pågående intrångsförsök mot universitet och högskolor.

I sin senaste årsbok noterar Säkerhetspolisen ökade säkerhetshot mot svenska lärosäten, något man anser behöver tas på större allvar. Säpo pekar också på bristande kunskaper och eftersatt säkerhetsskyddsarbete.

Nellie Grenius.

Universitetsläraren frågar Nellie Grenius, säkerhetschef vid Stockholms universitet och sammankallande i Nätverket för säkerhet vid svenska lärosätens arbetsgrupp för säkerhetsskyddsfrågor:
Delar ni i nätverket Säpos bild av säkerhetsläget för lärosätena?
– Rent generellt hörsammar lärosätena de myndigheter som har till uppgift att ta fram hotbilder. Vi överprövar inte när Säpo säger att det finns hotbilder och att det är vissa länder som utgör mer hot än andra. Då lyssnar vi på det.

Säpo är mycket tydligt med att peka ut tre länder som säkerhetshot, Ryssland, Kina och Iran. Vad kan du säga om det?
– Den typen av analys kommer fram genom att Säpo kan lägga en hel kartbild av vilken typ av underrättelseverksamhet som pågår. Det finns skäl till att Säpo anger att hoten kommer från specifika länder trots att universiteten kanske inte märker av något. Om det kommit fram att hoten kommer från de här aktörerna behöver lärosätena ta till sig det, även om man själv inte identifierat vilka individer eller forskningsområden som skulle vara speciellt utsatta.

”Klassisk underrättelseverksamhet”
Säpo skriver i årsboken att det förekommer rekryteringsförsök av personal och påverkan mot svenska forskare.
– Det är inte fråga om svenska forskare utan forskare i Sverige. Det Säpo framför allt pekar på är forskare som är hemmahörande i något av de utpekade länderna. För mig låter det som klassisk underrättelseverksamhet. Det är så tillvägagångssättet ser ut, inte bara på lärosätena utan överallt där det finns intresse att få in en fot eller att spionera.

Säpo pekar särskilt ut kinesiska staten för att nyttja kinesiska medborgare vid svenska högskolor och universitet i syfte att inhämta teknik och kunskap som ökar den kinesiska militära förmågan.
– Som jag uppfattar det har Kina en lagstiftning som är problematisk, de egna medborgarna måste lämna information på begäran. När det finns en sådan lagstiftning är det ju lätt att det landet använder den för att få den information det vill ha. Vad jag känner till har inte andra länder den typen av lagstiftning, säger Nellie Grenius.

Säpo skriver om cyberspionage. Är det något som ni märker av vid lärosätena?
– Jag delar bilden att det ständigt pågår mer eller mindre sofistikerade intrångsförsök på lärosätena. Vi har system som uppmärksammar intrångsförsöken. När det har varit ett intrång arbetar vi med att spåra vem och varifrån och vad de möjligen har kunnat se. Men däremot vill jag inte säga att intrångsförsöken kommer specifikt från de länder Säpo nämner, utan det kan lika gärna vara hackers som inte har någon statlig tillhörighet.

Säpo anordnar också utbildningsinsatser riktade till lärosätena. Hur är det med den saken?
– SUHF samarbetar med Försvarshögskolan och Säpo i att ta fram av en specialanpassad utbildning i säkerhetsskydd, i det arbetet sitter bland annat jag med. Säpo har ett stort deltagande i de utbildningarna. Det är dels för att förstå vår verksamhet, men också för att höja kunskapen, öka medvetenheten och för att kunna besvara frågor. Jag vet också att på vissa lärosäten har Säpo vid ett flertal tillfällen hållit utbildningar, bland annat med högsta ledningen.

Hur arbetar ni i Nätverket för säkerhet vid svenska lärosäten med de här frågorna?
– Vi har en grupp i nätverket som jobbar särskilt med säkerhetsskydd och att göra säkerhetsskyddsanalyser. Vi har sekretess mellan lärosätena men vi diskuterar metoder och tillvägagångssätt. Säpo har ju gått ut med vägledningar, men även om vägledningarna är bra, är de för avancerade för oss så vi försöker bryta ner dem genom att göra mallar för att hjälpa varandra att genomföra en säkerhetsskyddsanalys på det egna lärosätet. Vi tar också in föreläsare som ett sätt att nå ut till alla i nätverket samtidigt.

Nellie Grenius lägger till:
– Det här är nytt för lärosätena. Nu behöver man växla upp och ta expertmyndigheten Säpo på allvar, se vad som funkar i den egna verksamheten och höja medvetenheten till rätt nivå. Och sedan hålla säkerhetsarbetet vid liv och inte tappa det efter ett tag. Det är utmaningen för oss.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023