Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Här avslöjar forskarna havets dolda hemligheter

I år inleds FN:s årtionde för havsforskning. Det gör verksamheten vid Tjärnö marina laboratorium extra angelägen, beläget som det är vid Sveriges artrikaste havsområde i norra Bohuslän.

4 juni, 2021
Per-Olof Eliasson
Forskaren Gunilla Toth vid Tjärnö marina laboratorium undersöker alger på grunt vatten med hjälp av en vattenkikare.

Från Tjärnös fikarum är det magnifik utsikt mot Kosterfjorden. Våren känns sen här i skärgården söder om Strömstad, lite snöslask ligger kvar efter nattens oväder.
Trots covid och pandemi är det till min förvåning inte helt tomt i lokalerna.

Martin Larsvik

– Experimenten och organismerna måste tas om hand, så det är 10–20 personer här varje dag enligt ett rullande schema, säger informatören Martin Larsvik.

Han berättar att Tjärnö startade 1963 i liten skala i ett gammalt pensionat från 1930-talet. Det gamla pensionatet är nu rivet, i stället ligger där en av forskningsstationens två förläggningar som har sammanlagt 94 bäddar.

Kerstin Johannesson

Tjärnö tillhör Göteborgs universitet men är en nationell och internationell resurs.
– Det är attraktivt för internationella forskare att komma hit till Tjärnö. Vi är unika i världen här i Bohuslän genom att vi har vår skärgård med många olika marina miljöer, sandstränder, sandbottnar, klippstränder och grunda vikar. Vi har också väldigt djupa områden, det är 250 meter djupt i Kosterfjorden, berättar föreståndaren professor Kerstin Johannesson senare per coronasäker telefon.

Internationellt intresse
Covid innebär ett avbräck för de internationella kontakterna.
– Ja, men vi har ett antal yngre forskare som är här som doktorander eller postdoks. De kom hit innan covid och blev inlåsta, så vi har folk från Indien, Australien, Frankrike, Tyskland och alla möjliga ställen. Och vi märker det internationella intresset, i den första kursen vi har nu sedan i oktober är det nästan bara utländska studenter, de kom till Sverige redan förra året och har gått på utbildning i flera månader.

Tjärnö är en stor arbetsplats i norra Bohuslän. Året runt jobbar här cirka 70 personer: 50 doktorander, forskare och lärare och 20 övrig personal.
– Under icke pandemi tillkommer alltid gästforskare och studenter så i genomsnitt brukar det vara cirka 100 personer här, säger Martin Larsvik.

Han berättar att samverkan med omgivande samhället har en stor plats på Tjärnö.
– Vi har en rad projekt med olika myndigheter och även utåtriktad verksamhet med mellan 5 000 och 10 000 besökare om året. Jag ansvarar för skolverksamheten. Mycket är riktat till naturvetarklasser i gymnasiet, de kan gå i vadarbyxor i strandbrynet och sedan under mikroskop undersöka vad de hittat. En annan aktivitet är barnens sommarlabb. Det är fantastiskt att vara med i verksam­heten med allmänheten, säger Martin Larsvik.

Kallt havsvatten i labben
Han visar runt i lokalerna. Det ena av de två sammanbundna husen som ligger längs med vattnet innehåller kontor, datasal och två kurslabb. I kurslabben kan studenterna studera insamlade organismer.
– En kurs består till stor del av att artbestämma marina djur och växter. På en annan kurs studerar studenterna de ekologiska sambanden, säger Martin Larsvik.

Labben har tillgång till kallt havsvatten med hög salthalt som pumpas upp från 45 meters djup 3,5 km ut i fjorden. När det har använts i akvarier och forskningslabb släpps det ut i strandkanten efter att ha passerat värmepumparna som värmer lokalerna och sparar 60 procent av uppvärmningskostnaderna.
Det andra huset längs med vattnet innehåller i huvudsak forskningslabb.

Martin Larsvik poängterar att Tjärnö inte bara är en omfattande fysisk infrastruktur.
– En stor resurs på Tjärnö är de åretruntverksamma forskarna. Här finns en kontinuitet med skarpa hjärnor och erfaren expertis.

Molekyler och ostron
Han pekar ut de olika labben i huset.
– Här finns både grund- och tillämpad forskning och samhällsuppgifter som exempelvis miljöövervakning, säger han.

I ett labb analyserar man molekyler i väldigt låga koncentrationer med avancerade kromatografer och masspektrometrar. På ena sidan av en korridor finns ett labb där man extraherar dna, tvärs över korridoren ett annat labb där man med hjälp av pcr-maskiner kopierar dna så det ska kunna gå att analysera den genetiska information som finns lagrad i dna-molekylerna. I ett labb bredvid analyseras prov från mjukbottnar för att se hur faunan av bottendjur förändras på grund av miljöförändringar, ett uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten.

Kerstin Johannesson berättar om forskningen.
– Vi har ett tillämpat projekt som handlar om genetiken hos ostron och vi har tidigare också forskat på ostronodling och på hur de inhemska ostronen mår och hur de klarar av konkurrensen från stillahavsostronet som har kommit hit.

Själv forskar Kerstin Johannesson om marin evolutionsbiologi och använder en liten snäcka som modell.
– Det är mer grundforskning om biologisk mångfald. Vad är det som sätter igång processer som skapar nya arter? Det handlar mycket om genetik, och nuförtiden mycket om sekvensering av dna. I den forskningsinriktningen finns också projekt där vi försöker förstå vad det betyder i förvaltning av fiskbestånd. Det är frågor som hur många olika genetiska bestånd av torsk det har funnits i de bohuslänska fjordarna och om vi kan få tillbaks dem.

Susanna Strömberg forskar om att åter­skapa för­störda korall­rev i Koster­fjorden. Till skillnad från koraller i tropiska hav ska kall­vattens­koraller vara vita. Foto: Johan Wingborg

Återskapa förstörda korallrev
I ett temperaturreglerat laboratorium längst ned hittar vi Susanna Strömberg som visar vackra vita koraller som vajar med sina tentakler i ett akvarium.
Hon forskar om hur man kan återskapa förstörda korallrev som finns på 75–150 meters djup i Kosterfjorden.
– De har förstörts av oförsiktig trålning tidigare innan den blev reglerad. Nu är ju Kosterhavet Sveriges första marina nationalpark, säger hon.

Arbetet består både av att hitta material och strukturer som korallens larver vill slå sig ned på och att få koralldjuren att föröka sig.

När vi går ut är det nästan vindstilla och solen tittar försiktigt fram. Nära kajen finns en anläggning med slutet vattensystem. Där kan forskarna odla och studera organismer som inte hör hemma i Kosterhavet utan att riskera att de sprider sig i havet utanför. Den används ofta för att studera organismer från Östersjön.

I ett växthus bredvid, Alghuset, odlas makroalger (tång) i 1,5 meter höga plaströr med en diameter på två decimeter. Algerna ska vidare till KTH och Chalmers för forskning om utvinning av proteiner och andra viktiga ämnen. Ute i Kosterhavet finns också en stor algodling. Algforskningen har knoppat av ett kommersiellt företag, Nordic Seafarm.

Maritim kolonilott
Vid en brygga strax bredvid finns en demoanläggning för en maritim kolonilott. Förhoppningen är att människor på hobbynivå ska kunna odla föda i havet, musslor, ostron, krabbor och alger. Tjärnös 16 meter långa forskningsfartyg ligger inte vid kaj.
– Det är ute för att undersöka korallrev på den norska sidan av gränsen, säger Martin Larsvik.

Han pekar på Tjärnös 8,5 meter långa mindre forskningsfartyg som ligger vid bryggan. Dessutom har forskningsstationen sex mindre öppna båtar med utombordare.

Vid kajen tittar vi på när lektor Gunilla Toth kommer in mot land i en mindre båt, tillsammans med två studenter som håller på med sitt kandidatarbete. De är alla tre klädda i räddnings­dräkter och ser ut som orange Michelingubbar.
– Med räddningsdräkten är det precis lagom varmt, kommenterar Gunilla Toth när hon kliver i land.

Fältverksamheten pågår i allmänhet från mars till början av december. Martin Larsvik påpekar att själva idén med en forskningsstation är att komma ut i fält.
– En viktig del av verksamheten är att låta studenterna få fältvana. Det finns mycket kunskaper man inte kan få i böcker, säger han.

Havet är i fokus
Per telefon frågar jag Kerstin Johannesson vad som är den verkliga styrkan med Tjärnö.
– Något jag själv varit förbluffad över sedan jag kom hit för 40 år sedan är att här finns en fantastisk arbetsmiljö. Vi har ett fantastiskt lag, våra skeppare, vår städpersonal, tekniker, informatörer, husmor och personalen i köket, alla ställer upp till 100 procent och löser problem. Det är en otroligt positiv arbetsplats att jobba på.

Hon ser ljust på framtiden, för nu är havet i fokus.
– Det finns en ny tro på att mycket av resurserna i havet kan komma oss till nytta, alger och annat vi inte använt tidigare. Med tanke på att vi saknar så mycket kunskap, tror jag att marina forskare har en stor uppgift att fylla. Så jag ser framför mig att den marina forskningen och undervisningen kommer att ha en fortsatt stor roll vid Göteborgs universitet.

Vad gör du här?

Christin Appelqvist

Christin Appelqvist, 1:e forskningsingenjör.
– Jag är ansvarig för vårt publika akvarium och föreståndare för djurförsök. Som marinpedagog lär jag ut vetenskaplig metodik och får ungdomar att tänka som en forskare. Dessutom jobbar jag med utåtriktad verksamhet, bland annat utflykter med forskningsfartyget.

När är akvariet öppet?
– Vi håller öppet för allmänheten åtta veckor under sommaren. Men akvariet är igång hela året för forskare, studenter och förbokade grupper. Att vi kan hålla en sådan hög artrikedom, över 200 arter, beror på att vi har kunnig personal och närheten till Sveriges artrikaste vatten.

Hur blev du forskningsingenjör?
– Jag har jobbat på labbet i 20 år inom olika projekt och har även doktorerat på skepps­maskars ekologi. Min nuvarande tjänst fick jag efter att jag disputerade 2015.

Hur är det att arbeta här?
– Jag har världens bästa jobb och vill jobba här hela livet. Det är en fantastisk arbetsplats med forskning som ligger i framkant, internationella gäster, konferenser och workshops. Det är också mycket givande att få inspirera unga och allmänheten kring livet i havet.

Per-Olof Eliasson

FAKTA. STARTADE 1963

  • Fullständigt namn på verksamheten: Tjärnö marina laboratorium. Det tillhör institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
  • Antal anställda: Cirka 70, varav 20 i service­personal och 50 forskare och lärare.
  • Högsta chefen: Kerstin Johannesson är stationschef för laboratoriet. Ansvarig prefekt vid institutionen är professor Henrik Pavia (till 30 juni 2021).
  • Huvudsäte: Laboratoriet: Tjärnö i Strömstads kommun. Institutionen: Göteborg.
  • Budget: 27 miljoner kronor per år för infrastrukturen, cirka 50 miljoner kronor per år för den del av institutionen som finns på Tjärnö.
  • Verksamheten startade: Sommaren 1963.
  • Målsättning med verksamheten: Grundforskning och tillämpad forskning inom marina ämnen, universitetsutbildning men även verksamhet riktad mot skolor och allmänhet samt yrkesgrupper som sysslar med havet.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023