Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Vetenskapsrådet pekar ut problem i klinisk forskning

Problemen inom kliniska studier är redan välkända. Och det som fungerar bra i normala fall har också fungerat bra under pandemin.

2 juni, 2021
MarieLouise Samuelsson
Brist på nationell samverkan är ett av problemområdena som Vetenskapsrådet pekar ut i sin rapport om kliniska studier under pandemin.

Det är en central slutsats i Vetenskapsrådets rapport Förutsättningar för kliniska studier under covid-19-pandemin som tagits fram med anledning av att Vetenskapsrådet fått regeringens uppdrag att stärka verksamheten inom Kliniska Studier Sverige, namnet på samarbetet mellan de sex hälso- och sjukvårdsregionerna.
De problem som Veten­skaps­rådet identifierar är bristen på nationell samverkan, som bland annat innebär att patienter till kliniska studier enbart kan rekryteras inom den egna regionen.

Det saknas också en nationell plattform som visar pågående studier eller resultat av studier, vilket nu innebär risk för ”dubbelarbete”, det vill säga att forskare initierar en studie som redan pågår.
Ett annat bekymmer är att journalsystemen skiljer sig åt mellan olika vårdnivåer och hos olika vårdgivare, vilket gör det svårt att följa försökspersoner som flyttas från den avdelning där studien inletts.

Ett välkänt problem är svårigheter att kombinera forskning och arbete, då forskning generellt riskerar att prioriteras ned. I den aktuella rapporten illustreras det genom att 70 procent av de tillfrågade covidforskarna ansåg att det finns kapacitet att starta fler studier, medan endast 28 procent av verksamhetscheferna uppgav att sådan kapacitet finns.

Madeleine Durbeej-Hjalt

”Problemen har blivit tydliga”
Vetenskapsrådets uppdrag har alltså varit att specifikt studera förutsättningarna för kliniska studier under pandemin och föreslår bland annat att ett nationellt vetenskapligt råd ska få ansvar för att samordna forskningsinsatser och kliniska studier vid framtida kriser.
– Men visst kan man se behovet av ett samordnande råd också när det inte är kris, säger Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskaps­rådet.

Det finns en stor samsyn och uttalad politisk vilja kring att klinisk forskning och kliniska studier måste stärkas.
En rad utredningar har pekat på ungefär samma problem som nu Vetenskapsrådets rapport sammanfattar. Det har dock visat sig betydligt svårare att göra något åt problemen.

– Kanske kan trots allt pandemin innebära att det verkligen blir en förändring, eftersom problemen som finns i normala fall blivit så tydliga, säger Madeleine Durbeej-Hjalt.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023