Dagens Nyheter har en policy som visar med vilka kritiska glasögon journalister betraktar forskarvärldens försök att få publicitet. Om man läser checklistan får man bilden att många forskare har ett starkt intresse av att få uppmärksamhet för sin forskning, inte minst för att få forskningsfinansiering.
Och enligt kontrollistan hjälper det inte att en forskare har professorstitel och kommer från ett prestigefyllt universitet. Också de kan publicera studier som inte håller och det är inte ovanligt att de uttalar sig långt utanför sitt expertområde.
Listan pekar på en rad fällor som en vetenskapsjournalist ska se upp med:
Är studien granskad och publicerad? Är den publicerad i en välrenommerad tidskrift eller i en rovtidskrift? Är studien gjord på djur eller människor? Finns det verkligen ett orsakssamband? Vad säger annan forskning om frågan, vad säger andra forskare och vad säger expertmyndigheter? Är forskaren som uttalar sig verkligen expert på området? Och vem är avsändaren av nyheten, ett universitet, eller ett företag som säljer en produkt, eller till och med en förvillarorganisation?
Universitetsläraren frågar DN:s vetenskapsredaktör Maria Gunther:
Varför denna kontrollista?
– Vi gjorde den för att det är många fler än vetenskapsredaktionen på tidningen som skriver om vetenskap, även allmänreportrar. Så nu har vi en grundchecklista som vi kan sätta i händerna på en semestervikarie: kolla det här innan du skriver om vetenskap för att undvika de vanligaste fallgroparna, det är så lätt att göra misstag. Den här listan är ju en miniminivå, vi som skriver om vetenskap varje dag har ju många fler kontrollpunkter.
Uttrycker DN:s lista en misstro mot forskarnas publiceringar?
– Som jag brukar säga: man ska lita på vetenskapen men inte alltid lita på enskilda forskare. Många journalister har väldigt stort förtroende för forskare, oavsett, och tror att om det är en forskare som säger något så är det sant. Men allt som en forskare säger är ju inte sant. Och en enskild studie ska man inte lita blint på. Dessutom ska man alltid vara försiktig när en forskare uttalar sig långt utanför det egna forskningsområdet.
Alla medier har ju inte de här principerna att kolla forskning mot som DN:s vetenskapsredaktion.
Hur ser du på det?
– Jag skulle förstås gärna se att vår checklista användes överallt.
Vad vill du säga till forskare som söker publicitet?
– Jag kan önska att forskare är väldigt tydliga med om de uttalar sig inom sitt eget område eller om de uttalar inom andra områden. Det är klart att forskare kan och får uttala sig om annat än det man forskar om själv. Men då tycker jag att de ska vara tydliga med det.
Maria Gunther manar forskare att inte glömma sitt eget ansvar för att bevara förtroendet för vetenskapen.
– Något en forskare kanske bara slänger ur sig kan få stora konsekvenser. Men man ska inse att man som forskare har en väldig auktoritet, särskilt för journalister. Det tycker jag man ska medveten om och inte missbruka.
