Högre utbildning och forskning ska vara fri från otillbörlig styrning

Akademisk frihet är en garant för oberoende lärosäten

6 maj, 2021
Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD)

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Patrick Reslow (SD), Foto: Sveriges riksdag

Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S), har i ett flertal artiklar och debatter antytt att Sverigedemokraterna skulle vilja inskränka den akademiska friheten. Antingen beror dessa ogrundade anklagelser på ren okunnighet, eller så beror de på att hon vill dölja det faktum att det är den socialdemokratiskt ledda regeringen som med sin högskolepolitik utgör det största hotet mot den fria forskningen. Det är allvarligt, och inte särskilt klädsamt, att en minister för just högre utbildning och forskning inte kan ha en högre debattnivå än så. Sveriges lärosäten förtjänar bättre.

Robert Stenkvist (SD), Foto: Sveriges riksdag

Enligt regeringen ska den akademiska friheten utövas ”utifrån den värdegrund som gäller”. Även om det är den statliga värdegrunden som avses, finns det all anledning att oroa sig för att detta kan leda till vidlyftiga tolkningar som de facto inskränker den fria forskningen. Vi har redan sett exempel på hur regeringens klåfingrighet har inneburit en detaljerad styrning av vilka forskningsfrågor och forskningsområden som ska finansieras via de statliga forskningsfinansiärerna.

Ett exempel på detta är regeringens direktiv om jämställdhetsintegrering, som bland annat inneburit påtvingade kurslitteraturlistor och irrelevanta genusaspekter i viss forskning. Vi befarar att dessa politiska påtryckningar kommer att öka med hänvisning till just ”den värdegrund som gäller”.

Vi har även sett att det börjat bildas åsiktskorridorer i akademin, där olika grupper protesterar så fort de får ta del av en åsikt som inte överensstämmer med den egna. Ett typexempel på detta i senare tid är kritiken från en grupp ”kränkta” studenter mot en gästprofessor vid Malmö universitet, som under en föreläsning om sexuella stereotyper använde sig av bilder på just sexuella stereotyper. Det finns även tydliga signaler om att denna åsiktskorridor får genomslag vid tjänstetillsättningar. Om inte regeringen ser detta som ett problem för den fria forskningen är det allvarligt.

Det borde heller inte vara någon större överraskning för dem som arbetar inom akademin att regeringen, genom en tydlig normativ styrning i form av värdegrund, politiska målsättningar och ekonomiska bidrag, styr forskningen i en mycket hög utsträckning. Ser man på de medel som regeringen satsar på forskningen så är det endast 25 procent som går till basanslag. Resten av pengarna är styrda pengar till diverse forskningsfinansiärer, varav Vetenskapsrådet är den allra största. När det gäller de extra medel som nu tilldelas Vetenskapsrådet är det dessutom en försvinnande liten del som avsätts för fri forskning, det vill säga forskning där lärosätena själva formulerar sina forskningsproblem. För 2021 är det bara 3,5 procent av de extra 1 110 miljoner kronorna som går till just fri forskning. Under en treårsperiod är motsvarande siffra 7,5 procent.

Lärosätena får aldrig förvandlas till lydiga redskap för regeringens politiska målsättningar. Forskningen ska vara fri från otillbörlig styrning och påverkan från regeringen och andra statliga organ. Vi Sverigedemokrater kommer att stå upp för den fria forskningen och universitetens och högskolornas autonomi. En fri och självständig forskning är en grundläggande princip för ett samhälle som värnar högkvalitativ utbildning, lärande och forskning. Akademisk frihet är en garant för oberoende lärosäten där det skapas en kritisk massa som står fri från yttre påverkan och som kan driva samhället framåt.

Patrick Reslow (SD), riksdagsledamot i utbildningsutskottet
Robert Stenkvist (SD), riksdagsledamot i utbildningsutskottet

Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD)

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023