När Klara Fischer, docent i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gjorde en enkätstudie bland småbrukare i Sydafrika, om deras jordbruk, tog hon enkäterna under armen och besökte alla hushåll i de tre byarna. Hon ville fånga upp vad människorna egentligen svarade på och dessutom få in så många svar som möjligt. Att bara skicka ut enkäterna via brev hade fungerat betydligt sämre.
– Den här metoden gjorde att jag fick en hög svarsfrekvens. Och jag valde att göra enkätstudien ganska sent under mitt fältarbete eftersom jag först ville förstå hur folk pratar om saker och vad som går att fråga om i en enkät. När vi fyllde i enkäten tillsammans kunde jag göra observationer och avgöra om svaren blev relevanta eller inte, säger hon.
”Skippa de frågor som inte fungerar”
Ändå fick hon lov att stryka några av frågorna under analysarbetet. Svaret på frågan om vem som bestämde över hushållets investeringar, varierade beroende på vem som var med när frågan ställdes. Om mannen var hemma svarade ofta både mannen och kvinnan att det var mannen som tog sådana beslut. Men om kvinnan var ensam hemma svarade hon att det var hon som hade den rollen.
– I en sådan situation är det viktigt att skippa de frågor som inte fungerar, även om de statistiskt sett ser jättebra ut. Det vore omoraliskt att försöka göra en grej av någonting när man ser att det inte verkar stämma. I just det här fallet var svaren rätt så intressanta ändå, men inte för att avgöra kön på den som bestämmer i hushållet.
Klara Fischer tycker att det är en dålig idé att använda sig av enkäter för att lära känna ett nytt fält.
– Det är först när man har forskat om någonting länge som man börjar förstå hur man kan ställa frågor kring ett ämne för att få relevanta svar. Om man vill börja studera ett nytt ämne, som det bara finns lite kunskap om, eller som är nytt för en själv, då är det bättre att ha kvalitativa diskussioner med fokusgrupper eller intervjuer med ett antal utvalda personer för att kartlägga området och få mer förståelse för det, säger hon.
Som med hönan och ägget
Ulf Emanuelson, professor på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU, har använt enkäter bland annat för att ta reda på hur lantbrukare utfodrar sina kalvar och vilken betydelse det har för kalvarnas hälsa. Han håller med Klara Fischer om att det finns en stor risk att frågorna i enkäten blir dåliga om man försöker använda dem till att utforska ett område som man inte vet så mycket om. Han påpekar dock att en enkät tidigt i ett arbete kan göra att efterföljande djupintervjuer i stället blir riktigt lyckade.
– Det är som med hönan och ägget. Om man använder en enkät som grund, då får man bra kvalitet på intervjuerna, och vice versa, en förberedande djupintervju kan möjliggöra en bra enkät.
Ulf Emanuelson lyfter fram den kognitiva delen av förberedelserna inför en enkät, som mycket viktig.
– Det kan handla om att man pilottestar en enkät genom att göra kognitiva intervjuer, för att se att frågorna fungerar på ett bra sätt. Man kan sitta ner med ett tiotal presumtiva respondenter som fyller i enkäten och säger högt vad de tänker. Då kan man upptäcka om frågorna är för komplicerade. Det är en jätteviktig bit som många missar, säger han.
Begränsa antalet frågor
Människor i allmänhet är enkättrötta. Var och varannan organisation skickar ut en enkät så snart man besökt deras webbplats eller ringt deras kundservice. Därför är det smart att inte skicka ut enkäter för ofta och att inte ha med för många frågor.
– Det är lätt att tänka tanken att, när vi ändå skickar ut den här enkäten så ska vi passa på att fråga om det här och det här också. Det är dumt, dels blir enkäten för lång, dels blir den inte tillräckligt fokuserad, säger Ulf Emanuelson.
Får man en låg svarsfrekvens så måste man fundera på om det finns någon skevhet mellan de som svarat och de som inte svarat. Skulle slutsatserna blivit annorlunda om fler svarat? Var det bara de som var engagerade i frågorna i enkäten sedan tidigare som svarade? Var står de som inte svarat?
Då behövs etiskt tillstånd
Ett sätt att försöka öka svarsfrekvensen i enkätundersökningar kan vara att förklara nyttan med studien. En fara med att vara för tydlig angående syftet med studien kan dock vara att respondenten ger dig det svar som han eller hon tror att du förväntar dig, eller det svar som verkar vara det rätta svaret enligt regelboken.
– I vissa fall kanske man som forskare och utformare av en enkät till och med måste försöka dölja vad syftet med studien är, för att få veta det man vill veta. Då kan det behövas ett etiskt tillstånd för det, säger Ulf Emanuelson.
Klara Fischer föreslår att i stället välja en annan metod än just en enkätundersökning, om man misstänker att det finns en stor skillnad mellan hur människor vill bli sedda och vad de egentligen gör, till exempel så kallad deltagande observation.
Det är också viktigt att frågorna är tydliga och inte kan misstolkas, och att den som ska svara på frågorna lätt kan välja ett entydigt svar. Ledande frågor ska undvikas.
I enkäter med flervalsalternativ behöver man täcka in alla de alternativ som man tror att folk väljer. Ofta kan det vara bättre att ställa öppna frågor, för att sedan kategorisera svaren i efterhand. Det innebär mer jobb med svaren, men det kräver inte ett lika stort förarbete med att formulera svarsalternativen.
Går det att göra enkäter roligare att svara på?
Ulf Emanuelson har tillsammans med sina kollegor skissat på en enkät för att undersöka hur lantbrukare hanterar kor med mastit (mjölkstockning).
– Vi stötte och blötte frågorna men tyckte inte att de blev bra. Då bestämde vi oss för att beskriva fall och fråga vad lantbrukarna skulle göra, om en ko ser ut si eller så. Vi tror att dessa fall fungerar bättre än de mer fyrkantiga enkätfrågorna vi hade tänkt oss först.
