Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Stor enighet när forskningsproppen röstades igenom

Klargörande av värdegrundsbegreppet, politiska käpphästar och riksdagsledamöter från alla partier som är stolta över Sverige som forskningsnation. Det präglade onsdagens riksdagsdebatt om forskningsproppen.

22 april, 2021
MarieLouise Samuelsson
Efter en debatt med både enighet och politiska tjuvnyp klubbade riksdagen igenom forskningspropositionen på onsdagen. Foto: Camilla Svensk

I går eftermiddag behandlade alltså riksdagen forskningspropositionen (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige) och efter drygt tre timmars debatt röstade riksdagen ja till utbildningsutskottets förslag att bifalla propositionen.

Därmed gavs parlamentariskt klartecken för ändringarna i högskolelagen som innebär införande av en ”allmän princip om akademisk frihet” samt lagändringar om högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering. Bägge ändringarna ska börja gälla från 1 juli i år.

Men även om utskottet var enigt om ändringarna i högskolelagen och välkomnar regeringens satsningar på forskning och innovation innehöll debatten självfallet också politiska motsättningar, tjuvnyp och en del partipolitiska käpphästar.

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

M: För lite fria medel
Moderaternas talesperson för högre utbildning och forskning, Marie-Louise Hänel Sandström, var först i talarstolen i den pandemipräglade, glest besatta kammaren där ledamöterna flitigt använde handsprit och fick påminnelser av talmannen om korrekt hantering av munskydd.

Hänel Sandström beskrev forskningsproppen som ”ett gediget förslag”, att det är positivt med höjningar av basanslagen, även om Moderaterna har invändningar mot att det blir för lite fria medel och för mycket som binds av olika uppdrag.

Robert Stenqvist (SD)

SD: Missnöje med MDH:s uppgradering
Sverigedemokraternas talesperson Robert Stenkvist berömde att antagningskraven till lärarutbildningarna ska höjas, SD tycker också att det är ”jättebra” att regeringen initierar ett forskningsprogram om brottslighet.

Han liksom ledamöter från andra partier markerade missnöje med att Mälardalens högskola ska uppgraderas till universitet och såg en utveckling mot att alla högskolor förvandlas till universitet som därmed, enligt Stenkvist, förlorar sin kvalitetsstämpel.

Ilona Szatmari Waldau (V)

V: Saknar ”klassperspektivet”
Vänsterpartiets Ilona Szatmari Valdau sade sig vara stolt över Sverige som forskningsnation, men saknade ”klassperspektivet” i forskningspolitiken och beklagade att ”rasism inte nämns i forskningsproppen”. Vänsterpartiet hade också velat se mera pengar till djurfria forskningsmetoder.

Pia Steensland (KD)

KD: Vill öka meriteringstid
Pia Steensland, Kristdemokraterna, tog bland annat upp problemet med otrygga anställningar för forskare och universitetslärare, KD vill också öka meriteringstiden efter disputation.

S: Berömde ”bildningslyft”
Gunilla Svantorp, utbildningsutskottets socialdemokratiska ordförande, hade av förklarliga skäl inga invändningar, utan talade berömmande bland annat om regeringens förslag till ”bildningslyft”.

Gunilla Svantorp (S)

Avslutningsvis gav hon en känga till SD, som enligt Svantorp inte tycker att det är viktigt med jämställdhet, ”trots att det inte finns något viktigare att forska på än maskulinitet”, med tanke på att ”män dag ut och dag in har ihjäl kvinnor”.

SD:s Robert Stenkvist begärde replik, menade att hans parti misstolkas och tog därefter upp frågan om isbrytare som mer angelägna än höghastighetståg.
Att det knappast lät som en replik till Svantorp förklarade Stenkvist med att han inte hunnit ta upp isbrytarfrågan i sitt anförande.

Fredrik Christensson (C)

C och L var positiva
Forskningspropositionen har regeringen som bekant tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna vilket innebar att både Fredrik Christensson (C) och Maria Nilsson (L) uttalade sig uppskattande och positivt och betonade att proppen är en ”samarbetsprodukt”.

Maria Nilsson (L)

Bägge tog upp att debatten om akademisk frihet varit livlig också utanför sektorn, liksom att begreppet värdegrund finns med i propositionstexten.
Christensson framhöll att det är bra att det blir tydligt att det handlar om ”den statliga värdegrunden”, som alla statligt anställda har att förhålla sig till, utifrån regeringsformen, det vill säga ”demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt, effektivitet och service”.

Mats Berglund (MP)

MP: För lite satsningar på humaniora
Mats Berglund, företrädare för Miljöpartiet talade om behandlingen av proppen som ”en stor och viktig dag för svensk forskning”, att han var ”glad och genuint stolt över att regeringen tar ansvar och möter behov.
Dock ansåg han att det blir för lite satsningar på humaniora, att det så kallade Bildningslyftet inte är tillräckligt.

Matilda Ernkrans (S)

När minister Matilda Ernkrans (S) mot slutet av debatten höll sitt anförande inledde hon med att tacka C och L för gott samarbete och upprepade flera gånger hur stolt hon är, över forskningspropositionen, över svensk forskning och svenska forskare.

Vid den efterföljande voteringen blev det enhälligt bifall till utskottsmotionen och nej till samtliga reservationer.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023